Sverige går miste om stora värden av öppna data

,
Sverige går miste om stora värden av öppna data

Sverige går miste om stora värden av öppna data
– En jämförelse av öppna data mellan Storbritannien och Sverige

Trots att Sverige länge har uppfattats som ett land som ligger i framkant vad gäller digital innovation, blir vi frånåkta av andra EU-länder som kommit mycket längre. Detta gäller särskilt innovation av nya tjänster som är baserade på öppen, tillgänglig och återanvändbar data. Det är hög tid att på allvar snabba på publiceringen av öppna data i Sverige – och vi svenskar kan lära av vad som gjorts i Storbritannien.

Sverige är känt som ett land som alltid varit positivt inställt till teknikutveckling. Det demokratiska välfärdssamhället vi har idag är byggt på transparens och öppenhet mellan politiken, myndigheter och medborgare.

Vi ställer här frågan om den långsamma svenska utvecklingen beror på avsaknad av kvalitativ data eller om det är ett volymproblem, dvs för lite data. Genom en jämförelse med Storbritannien och den långa historik av datapublicering som finns där försöker vi i denna artikel dra slutsatser om vad som behöver göras.

Ekonomisk tillväxt med hjälp av teknik

Argument som ofta förekommer i diskussionerna om digital utveckling är vikten av tillväxt, vilket vårt välfärdssamhälle bygger på. Intentionen fortsätter vara att vidareutveckla samhället med innovation i rättvis konkurrens mellan företag men nu kräver det bygget också digital öppenhet och tillgänglighet.

Hittills har offentliga organisationer använt digitalisering för att effektivisera sin egen verksamhet, exempelvis e-tjänster. Det är bra men då mycket av detta nu är gjort så sjunker värdet av fortsatta investeringar som endast motiveras med intern effektivisering. Potentialen i digitalisering ligger nu utanför den enskilda organisationen. Den finns istället i privat näringsliv och i offentligt – privat samarbete.

För att Sverige ska kunna skörda frukterna av digitaliseringen och fortsätta vara konkurrenskraftigt måste nu det svenska systemet få nya konstellationer att skapa nyttor på den data som finns inom det offentliga.

Två aspekter – volym och långsiktighet

I svensk debatt kring frågan om öppna data hörs ofta att vi “först ska öppna den data som är mest värdefull”. Men hur ska en offentlig organisation förväntas veta vad som är värdefull data för den som ska använda den?

En fråga blir här om det svenska problemet idag främst är avsaknad av “kvalitativ data” eller om det helt enkelt är avsaknaden av volym av data från många publicister?

Nästa fråga handlar om tillit och risk. Ett företag tar en risk då den investerar i utveckling av en applikation som bygger på öppna data. För dem blir det en förtroendefråga kring om datapubliceringen kommer att vara långsiktig. Är det rimligt att anta att långsiktigheten i publiceringen påverkar vidareutnyttjandet?

Storbritanniens framgång, vad kan vi lära oss?

I Storbritannien har man länge arbetat aktivt med vidareutnyttjande, spridning och publicering av öppna data från, och mellan olika myndigheter. Man har lyckats få fler att publicera mer och med tiden tycks också förtroendet mellan data-publicister (givare) och dataanvändare (tagare) ha ökat.

I dag är över 270 organisationer i Storbritannien identifierade som användare av öppen data för innovation av tjänster. I detta  ingår startups, forskningsinstitutioner och tech-företag och även större företag som Nike och PWC.

Big Ben och parlamentsbyggnaden

Historiska milstolpar i Storbritannien:

  • 2006 uppmanade teknikredaktörer på den engelska dagstidningen The Guardian de brittiska myndigheterna att dela med sig av sin skattefinansierade, offentliga data för fri användning och vidareutnyttjande.

  • 2007 togs ett förslag fram på hur engelska myndigheter och kommuner skulle kunna möta allmänhetens efterfrågan av information mer effektivt.

  • 2010 lanserades myndigheternas gemensamma webbtjänst data.gov.uk som innehåller tillgängliggjorda återanvändbara datamängder från den offentliga sektorn. Portalen skapades med förhoppningen att nya, innovativa tjänster skulle skapas baserad på datamängderna.

  • Startup inkubatorn ODINE rapporterade 2017 att dess inkubator för öppna data-företag har haft 57 medverkande med totalt 278 anställda i 18 länder. Intäkterna från de nyskapade företagen som inkuberats uppgick till 26 miljoner euro.

  • 2018 har Storbritannien 1422 öppna data-publicister och 45 000 dataset.

Om vi härleder detta och försöker förstå vad som faktiskt lagt grunden för denna tillväxt av företag så finns initiativ som kan jämföras mellan Sverige och Storbritannien. Politiker, institutioner och offentlig sektor i Storbritannien har hela tiden varit tillmötesgående till, och drivande av öppna data och det är nog här vi finner den största skillnaden mot Sverige. I och med att de i Storbritannien redan från början har agerat på insikten om värdet och vikten med ett bra arbete gällande öppen data så kan landet nu skörda resultaten från det.

Självklart genomgick även Storbritannien en beredande fas för hur arbetsprocesser gällande öppna data ska utformas och hur man ska hantera hinder smidigast. Genom att beskriva sina egna komplexa organisationer i form av ekosystem, kunde man lättare visa hur dessa ekosystem kan dra nytta av öppna data.

45.000 datamängder  > 1.600 datamängder

Om vi tittar på antalet datamängder som finns publicerade i Storbritannien och Sverige så ser vi direkt att Storbritannien har en accelererande ökning av öppna data. Sverige startade fyra år senare och har en i princip linjär publicering.

Nästan alla offentliga organisationer i Storbritannien publicerar data, totalt 1 422 av de ca 1 600 som bör publicera. Jämförelsen med Sverige är slående. Idag har vi 36 svenska organisationer som tillhandahållit data av totalt ca 660. Endast 25 av de 36 organisationerna gör sina egna publiceringar.


Publicerande offentliga organisationer oh antal publicerade dataset

Vänster: Illustration av antalet publicerande offentliga organisationer i Storbritannien jämfört med Sverige. Höger: Antal publicerade dataset i Storbritannien och Sverige.

270 identifierade användare av öppna data i Storbritannien år 2015

Ett mått på utveckling är antalet aktörer som faktiskt använder öppen data för sin verksamhet. 2015 gjorde Open Data Institute, ODI, en analys och kunde redan då lista 270 företag och organisationer som använde öppna data för sin verksamhet. Då fanns ca 18 000 datamängder tillgängliga. Av de 270 var det över 130 som hade startats efter lanseringen av data.gov.uk. Det finns alltså ett flertal företag som inte skulle existera utan tillgång till offentlig data. Motsvarande statistik över användande har vi ännu inte funnit i Sverige.

Barriärer och hinder i Sverige

I själva verket har vi i Sverige redan alla pusselbitar: Regeringen har en uttalad vilja, vi har en lag om tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppen data, PSI-lagen. Vi ligger långt fram när det gäller teknisk innovation och svenskarna är dessutom erkänt duktiga på att både ta till sig och använda ny teknik. Tillsammans med en väl utbyggd digital infrastruktur och en historiskt lång offentlighetsprincip ser allt bra ut.

Men trots det är fortfarande majoriteten av all offentlig myndighetsdata bakom lås och bom. Hur kommer det sig?

Vi tror det beror på flera skäl

  1. Myndigheternas bristande kunskap om öppna data vilket gör att medarbetare och tjänstemän känner sig osäkra och inte får tydliga uppdrag av ledningen att faktiskt börja. Med låg kunskap så överskattas också den arbetsinsats som krävs att påbörja arbetet.
  2. PSI-Lagens genomförande och uppföljning. Idag väljer aktivt många myndighetsledningar att inte uppfylla lagen genom att göra ingenting eller att bara göra mindre engångsinsatser.
  3. Myndigheternas uppfattning om var värdet av öppna data faktiskt finns, dvs ett gemensamt samhällsvärde. En myndighets uppdrag är väl definierat och det naturliga är att ta fram egna tjänster och kanske göra integrationer med andra myndigheter. Därför ifrågasätts av värdet att publicera då den egna organisationen inte “tjänar” på det dag ett.

Kontakta oss för att få hjälp att komma igång med publicering av öppna data.

Testa EntryScape Free och publicera dina första dataset enligt DCAT-AP idag!

Vad säger andra? – Open Data maturity index

Indexet visar att Sverige år efter år rankas kring plats 20 i EU. Vi har blivit förbättrat oss när det gäller kvalitet på data, metadata samt dataportal. Men vi har, år efter år, kvar samma brister inom styrning, policy och de delar som handlar om kännedom.

Utdrag ur Open Data Maturity Index 2018

Sverige kan komma ikapp på två år

Med samma relativa nivå som Storbritannien skulle Sverige ha 590 publicister (89% publicerade) och ca 19 000 publicerade datamängder. Om antalet aktörer skulle korrelera på samma sätt i Sverige som i Storbritannien så skulle det betyda att det skulle finnas 270 organisationer som använde öppna data för sin verksamhet.

För att Sverige ska komma upp i  89% som publicerar så innebär det 24 nya publicister varje månad i två år. Motsvarande för att komma upp i 20 000 datamängder är 760 datamängder per månad i två år. Är det möjligt att åstadkomma? Ja troligen.

Initiativ för att komma ikapp

Efter läsning av ODI och Open Data maturity index så går det inte att komma ifrån att den centrala styrningen och drivet kring frågan behöver förbättras. Våra förslag till centrala initiativ som kan öka medvetenhet och tryck:  

  1. Regeringsnivå. Upprepat lyfta fram samhällsvärdet av öppna data.
  2. Löpande statusrapporteringar över hela offentliga sektorn, “vem gör vad och hur mycket”
  3. Fokus på enkelhet. Enskilda organisationer bör starta med fokus på den data som de enkelt kan publicera direkt.
  4. Driva på gemensamma datamängder. Tala om hur de ska publiceras och börja med transparens som motiv t. ex. data om inköp, upphandlingar eller diarier.
  5. Praktiskt angrepp. Utbildningar och workshops till myndigheter fria att delta i med motprestation att göra faktiska publiceringar.

Mätning och styrning

Med ett samband mellan användande och volym så är det rimligt att sätta kvantitativa mål i fokus först. Två volymmål är naturliga, antal publicister samt antal datamängder.

Summering

Genomgången ovan och jämförelsen med Storbritannien ger oss skäl att tro att det finns en koppling mellan mängden öppet publicerad data tillgänglig för fritt kommersiellt vidareutnyttjande, och ekonomisk tillväxt i användandet av data. Det finns även goda skäl att tro att uthållighet i publicerandet ökar vidareutnyttjandet av data.

För att Sverige ska få del av värden kopplade till öppna data behöver faktiskt publicering i volym av många myndigheter komma igång nu.

Kontakta oss för att få hjälp att komma igång med publicering av öppna data.

Testa EntryScape Free och publicera dina första dataset enligt DCAT-AP idag!

Några brittiska företag med tjänster baserade på öppna myndighetsdata

Airtext

airText från CERC environmental software and services, använder bla Londons väder samt luftkvalitetsdata och gör notifieringstjänster för t. ex. allergi-varningar.

airtext
airtext från CERC environmental software and services

Shoothill

Har utvecklat verktyget Gaugemap – där bland annat kartor finns för ökad förståelse kring översvämningar samt information om hur man kan minimera översvämningsrisker.

Landmark Analytics

Landmark® Analytics tillhandahåller fastighetsdata, analys och automatisk värdering på fastigheter. Deras kunder är både privata företag, banker och offentlig sektor. Data kommer bl.a. från fastighetsregister. Nedan ser du ett exempel på en rapport i form av heatmap för fastighetspriser.

Landmark Analytics heatmap med fastighetspriser
Landmark Analytics heatmap med fastighetspriser

Doorda

Doorda har utvecklat unika algoritmer som gör det möjligt för företag att navigera, ansluta till och utnyttja lokala och nationella myndigheters öppna data kombinerat med tredjepartskällor. De erbjuder en digital karta för medborgare att enklare komma åt information om sitt lokalområde – exempelvis över brottsstatistik, lokala nyheter, skolor, trafiksäkerhet och fastigheter.

Inte redo än?

Ta en titt i vårt whitepaper som ger en grundligare genomgång om vad som gäller inför uppstart av ett projekt. Ladda ned whitepaper ”Molntjänst eller egenutvecklad lösning för öppna data” här.

langsiktighet

Källor: