Hackathons och öppna data – lösningar som leder till samhällsförbättring

”Dream! Hack! Build!” är boken som förklarar det revolutionerande med hackathons som innovationsmetod. En av författarna är Ann Molin, grundare av stiftelsen Hack for Earth Foundation som driver årliga globala hackathons. Genom att sätta samman mångfaldiga team och använda öppna data finner man lösningar på allt från klimatutmaningar till sociala frågor.

Det var under sitt arbete med regeringsuppdraget Hack for Sweden som Ann Molin påbörjade det arbete som nu utvecklats till den välkända Dream-Hack-Build-metoden, en metod som bygger på samarbete och kreativitet när människor under kort tid arbetar tillsammans för att skapa konkreta lösningar på aktuella problem. Ann Molin beskriver hackathons som att det i grunden handlar om att kombinera olika perspektiv och använda öppna data som ett slags byggklossar för att snabbt skapa lösningar som faktiskt gör skillnad.

– Öppna data är helt klart byggstenarna för framtidens innovation, säger Ann Molin.

Read this text in English? – Click here!

Konceptet “hackathon” började användas för ungefär 25 år sedan inom öppen källkod-rörelsen och uppstod i samband med datorträffar som demopartyn och LAN-partyn på 90-talet. Ordet kommer från en sammansättning av “hack” – att programmera på ett utforskande sätt för att lösa problem – och “marathon,” vilket syftar på att göra detta under en intensiv tidsperiod, oftast runt 24 till 48 timmar. Snart började både små och stora teknikbolag använda hackathons för att effektivt ta itu med interna utmaningar, och sedan dess har konceptet spridit sig långt utanför tech-världen. Idag är hackathons ett etablerat verktyg i många organisationer för att snabbt hitta kreativa lösningar på en mängd olika problem och utmaningar.

– Vi är duktiga på att använda oss av hackathon i Sverige, men allra bäst är de i Finland och i Indien. Där behöver jag aldrig förklara vad det är. I Indien finns det till och med en minister som är ansvarig över hackathons, säger Ann Molin.

Öppna data ger lösningar på riktiga problem

Öppna data är som sagt en central komponent för framgångsrika hackathons. Genom att tillgängliggöra data skapar kommuner, myndigheter och företag byggstenar som innovatörer och medborgare kan använda för att förstå och lösa samhällsproblem. Ju mer data som finns tillgänglig, desto mer effektiva hackathons.

– Det är tillgången till relevant och aktuell data som gör att vi kan bygga lösningar som är kopplade till riktiga problem. När kommuner och myndigheter tillgängliggör sin data kan vi skapa lösningar som är direkt kopplade till människors vardag och samhällets behov, säger Ann Molin.

Dela i dina sociala kanaler!

I boken ”Dream! Hack! Build!” lyfts flera imponerande exempel som kommit till genom hackathons. Bland andra BrightAct som föddes ur ett hackathon 2020. Idén kom från att grundarna kunde identifiera stora luckor i hur organisationer samverkar kring stöd för personer utsatta för våld i nära relationer. Tillsammans skapades en datadriven lösning som kombinerar resurser från offentlig sektor, civilsamhälle och akademi och gör därmed samhällets stöd mer lättåtkomligt och effektivt för de som behöver det mest. Idag har BrightAct spridit sig utanför Europa och agerar som ett globalt skyddsnät för personer i våldsamma relationer.

Hack for Earth angriper världens klimatutmaningar

År 2021 startade Ann Molin Stiftelsen Hack for Earth Foundation. Syftet med stiftelsen är att genom stora globala hackathons ta fram lösningar på FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Varje år arrangeras ett större globalt hackathon där aktörer från hela jorden deltar. Enligt plan kommer nästa stora globala hackathon genomföras under världsutställningen i Osaka 2025.

– Intresset att få delta är jättestort! Och det är stora namn som deltar. Vid COP28 var till exempel Ericsson huvudsponsor.

Utöver stiftelsen driver Ann Molin även bolaget Hack for Earth AB.

– Jag har fått så många förfrågningar om inte vi hade kunnat hjälpa till att anordna andra hackathons, så då kände vi att det fanns ett behov att skapa det här bolaget så att vi även kunde sälja hackathon-tjänster. En stiftelse får ju inte vara vinstdrivande, förklarar Ann Molin.

En guide: Så anordnar du ett Hackathon

I ”Dream! Hack! Build!” får läsaren insikterna och verktygen som krävs för att kunna arrangera ett hackathon på egen hand. Boken vänder sig till ledare och beslutsfattare som söker konkreta verktyg för att hantera organisatoriska utmaningar och skapa engagemang i sina team.

– Ett hackathon skapar en direkt koppling mellan deltagarna och organisationens mål. Det är en kraftfull upplevelse som kan stärka både varumärket och relationerna i organisationen, förklarar Ann Molin.

För att lyckas med ett hackathon följer man de tre steg som nämns i bokens titel. I Dream-fasen samlas visioner och idéer från olika håll. Här bjuds människor in för att dela med sig av sina drömmar och förslag, vilket ger hackathonet en tydlig riktning och säkerställer att de utmaningar som ska lösas speglar verkliga behov och aktuella frågor.

Hack-fasen är själva hackathonet. Här delas deltagarna in i team som arbetar intensivt med de förberedda utmaningarna under en kort, intensiv period. Boken ger bland annat tips på hur man sätter samman ett effektivt team där medlemmarna kompletterar varandras styrkor och kompetenser för att nå bästa resultat.

Sist kommer Build-fasen – en av de viktigaste delarna enligt Ann Molin. Hon berättar att denna fas var en stor anledning till att hon startade Hack for Earth Foundation. Under sina år inom Hack for Sweden kände hon ibland en frustration över att de goda idéerna som vann inte fick hjälp att komma på fötterna efter att hackathonet var över.

– Det handlar om att ta till vara på innovationskraften. Det var så frustrerande att se alla fantastiska idéer som kom fram under våra hackathons utan att kunna stötta deras vidareutveckling. Men med stiftelsen kan jag göra det på mitt sätt.

De globala hackathons som drivs av stiftelsen är alltså kopplade till ett accelerationsprogram, ett slags utvecklingsprogram, där vinnande team får sex månaders stöd. Under programmet får deltagarna utbildning i affärsutveckling, ledarskap, teambuilding, pitchteknik och hur man etablerar partnerskap, vilket ger dem de verktyg de behöver för att förverkliga sina idéer och öka chanserna att de överlever som företag.

Hackathons och öppna data i kommunal verksamhet

Ann Molin ser stor potential för hackathons och öppna data inom offentlig sektor, särskilt på kommunal nivå. Genom att använda lokala data kan kommuner få hjälp av sina invånare att hitta lösningar på lokala, specifika problem, som trafikplanering, miljöförbättringar och social trygghet.

Södertälje kommun och Gävle kommun är exempel på kommuner som har använt sig av hackathons för att samla idéer från både medborgare och tjänstemän om hur staden kan förbättras.

– Om fler kommuner vågade använda hackathons och tillgängliggöra sin data, skulle de inte bara hitta snabba lösningar, utan också skapa ett större engagemang hos invånarna. Att bjuda in medborgarna till hackathons och ge dem tillgång till relevant data gör att de känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen, avslutar Ann Molin.

EntryScape-kurser lockar många i Västra Götaland

MetaSolutions kurser om EntryScape och öppna data har flera syften: dels att hjälpa kunder att komma i gång med EntryScape, dels att sprida kunskap om öppna data och delade data. Dessutom finns det mer specialiserade kurser för dem som har kommit i gång med grunderna. Häng med när kursledaren Mattias Axell hjälper kommuner från Västra Götalandsregionen att komma i gång.

Öppna data och metadata ger överblicken som krävs för cybersäkerhet

I den ständigt föränderliga världen av cybersäkerhet delar Fredrik Söderblom, vd på XPD, insikter om vikten av att hålla koll på och skydda datamängder. Han introducerar MetaSolutions plattform EntryScape som ett effektivt verktyg för att strukturerat hantera och publicera öppna data. U

Lär dig mer om öppna data.

Läs mer om EntryScape Free eller ladda ned vår guide "Kom igång med öppna data".

Till toppen