Öppen källkod – öppnar dörrar till nya samarbeten
Christian Landgren är strategisk rådgivare och grundare av IT-företaget Iteam. Han är även en stor förespråkare för användningen av öppen programvara med öppen källkod, så kallad open source software, i de system som upphandlas av offentlig sektor. Anledningen? Programvara med öppen källkod är gratis, den främjar uppfinningsrikedom, stärker interoperabiliteten och möjligheten till samarbete över myndighets-, kommun – och regiongränser.
Det märks att Christian Landgren brinner för öppen källkod. När han beskriver möjligheterna verkar ingenting vara omöjligt. Han är dessutom inte rädd för att uttrycka sina åsikter kopplat till användning av öppen källkod inom offentlig verksamhet:
– Vi kan börja prata om det här med upphandling! utbrister han nästan innan vi hunnit sätta oss ned för intervjun. Han fortsätter:
– Allt hade varit så mycket enklare om fler hade jobbat med öppen källkod. Då hade de inte fastnat i system som de sen inte ville ha. Dessutom behöver man ju inte upphandla något som är gratis, vilket en programvara är om den är byggd på öppen källkod.
Do you want to read this text in English? Click here!
Vadå gratis? tänker du kanske nu. Och vad är egentligen skillnaden på öppen eller stängd, så kallad proprietär, källkod? Låt oss förklara. Kod är som bekant instruktioner till datorn vad den ska göra i olika situationer. Det är den koden som vi kallar för mjukvara. Mjukvaran kan sedan vara byggd på stängd och öppen källkod.
Med öppen källkod får användaren full tillgång till koden som programvaran består av. Detta betyder att användaren kan använda, distribuera och anpassa programvaran helt enligt sina egna specifika behov. Motsatsen, proprietär programvara, innebär att användaren inte kan ändra i koden för programvaran. Användaren behöver alltså vara den som anpassar sitt arbetssätt efter programvaran istället för tvärtom. Dessutom kan användare av en öppen programvara enkelt flytta sin inmatade information om det skulle krävas, medan en användare av en proprietär lösning ibland kan låsas till att bara kunna använda formaten i den specifika mjukvaran. Det här kan i sin tur bidra till att en organisation låser in sig till att bara kunna använda systemlösningar från specifika leverantörer. Det här kan innebära stora problem för en kund om en leverantör med stängd källkod slutat uppdatera sin programvara eller om leverantören gått i konkurs.
Öppen källkod främjar öppenhet och transparens
Att MetaSolutions bryr sig om öppen källkod är att öppenhet och transparens är en röd tråd i verksamheten. Principerna kring öppen källkod ligger till grund för fenomen som öppna data och standarder. Målet är helt enkelt att främja samarbete, delaktighet och öppenhet.
Men låt oss gå tillbaka till Landgrens åsikt om att det borde vara standard med öppen källkod vid upphandling av system i offentlig sektor. Vi exemplifierar en upphandling.
Läs också: Öppen källkod – Transparens är nyckeln till säker data
– Det finns två vägar. Antingen genomför man upphandlingar på traditionellt vis. Då har vi möten, fattar beslut och om ett år är systemet redo att komma igång. Därefter är man ofta ganska låst i systemet, förklarar Landgren.
Det andra alternativet, beskriver han, är i stället som en process där man tar på sig öppen-källkod-glasögonen. Då är målet att hitta en kodlösning som är tillräckligt bra för att börja med. Du kanske har behov av ärendehantering för ett fastighetsbolag. Finns det redan öppen källkod som hanterar ärendehantering generellt som går att anpassas? Eller finns det andra bostadsbolag som redan har gjort anpassningar öppet som du kan återanvända? I så fall kan implementeringen börja redan dagen efter och istället för licenser kan budgeten läggas på att anpassa tjänsten till användarnas behov.
Om man letar med dessa glasögon för att hitta en lösning till datadelning och hantering av metadata finns exempelvis EntryScape som alternativ. EntryScape är byggd på öppen källkod, så det går att använda sig av källkoden därifrån. Då kan mjukvaran implementeras dagen efter och sen kan man beställa anpassningar, sponsra vidareutveckling eller bygga vidare på den själv, om man så önskar.
Alternativ nummer två innebär att verksamheten efter ett år har en mjukvara som är helt anpassad efter dess specifika behov. Koden kan därefter vidareutvecklas eller återanvändas av andra vilket gör att exempelvis flera olika kommuner kan samarbeta och dela på utvecklingskostnaderna.
Kod kräver ständigt underhåll
Utmaningen ligger i att “öppen källkod-perspektivet” kräver ett lite annorlunda sätt att angripa köpprocessen. För den som ska implementera ett färdigt system finns en tydlig kalkyl och ett fast pris som kan föras in i budgeten. Från det synsättet köper verksamheten in en tillgång, på samma vis som när man köper in nya datorer. Men att köpa kod är lite som att investera i en botanisk trädgård. Om den ska uppfylla sitt syfte behöver den tas om hand, det måste finnas trädgårdsmästare som arbetar med trädgården och anpassar den efter nya klimatförutsättningar eller medborgarnas önskemål.
– Kod blir aldrig klar. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg. Världen ändras, nya standarder tas fram och vi får nya behov, säger Landgren och fortsätter.
– Vi behöver ändra vårt tankesätt, kod är ingen tillgång, det är en kostnad. Kod måste alltid underhållas och anpassas, så är det bara. Kod behöver få växa med verksamheten.
Vad är den största fördomen mot system byggda på öppen källkod anser du?
– Att de skulle vara mer osäkra än proprietära lösningar. Ibland har jag hört personer säga att: ”Vi kan inte arbeta med open source för då röjer vi personuppgifter.” En sådan kommentar visar att man inte riktigt har koll på skillnaden mellan data och kod. Datan, informationen som finns i systemet, kan ju vara säker även om källkoden är öppen. Med största sannolikhet är datan tryggare i en öppen lösning.
Du anser att offentligt finansierad kod borde vara öppen som utgångspunkt. Förklara mer!
– Jag tycker att det är konstigt att vi skryter så om vår offentlighetsprincip, men att koden som bygger våra offentligt finansierade lösningar generellt sett inte ses som offentlig handling. Rimligtvis borde offentligt finansierad kod gå att begära ut som all annan information. För att underlätta hade det varit mer hållbart långsiktigt om vi använder offentlighetsprincipen även för kod: all offentligt finansierad kod bör vara öppen som standard och att vi behöver motivera de delar som behöver vara stängda.
Läs mer om EntryScape Free eller ladda ned vår guide "Kom igång med öppna data".