Öppna data genererar jobb och tillväxt – en ljuspunkt i varselvågen

När varslen ökar och ekonomin synes vara i fritt fall och farhågorna om långvarig och hög arbetslöshet växer ser öppna data ut att lätta upp stämningen. En ny omfattande rapport förutspår nästan en miljon nya jobb i EU tack vare öppna data, till 2025.

Förespråkare för öppna data pratar ofta generellt om positiv påverkan på samhället, möjligheter till nya typer av företagande, förbättrad intern effektivitet för myndigheter och företag, samt bättre insyn och möjligheter att påverka för medborgare. Men öppna data kommer av allt att döma även att få en direkt positiv påverkan på ekonomi och sysselsättning.

Det står att läsa i en färsk rapport från European Data Portal med titeln ”The Economic Impact of Open Data”, med undertiteln ”Opportunities for value creation in Europe”. Eller på svenska: ekonomisk påverkan av och potential för värdeskapande med öppna data.

European Data Portal (EDP) är som namnet anger en dataportal, närmare bestämt för öppna data från myndigheter i 28 EU- och EFTA-länder. EDP drivs av EU-kommissionen. Rapporten har tagits fram i ett samarbetsprojekt med flera organisationer och företag, under ledning av Capgemini Invent.

Stor marknad kring öppna data

Hur kan öppna data bidra till ökad sysselsättning? En av grunderna för det antagandet är att marknaden kring öppna data enligt EDP beräknas uppgå till 334,2 miljarder euro, cirka 3,7 biljoner kronor, 2025, enligt ett optimistiskt scenario. Det gäller för de produkter, tjänster och informationsmaterial som som kommer att användas i samband med hantering av öppna data. De ekonomiska prognoserna, och den historiska rapporteringen, avser 27 länder.

Prognosen på 334,2 miljarder euro kan jämföras med ett marknadsvärde på 184,5 miljarder euro, cirka två biljoner kronor, för 2019. Det bygger på att det är en högre tillväxt inom detta område än i ekonomierna i EU27 i snitt. Det återstår att se vilken påverkan coronapandemin får på slutresultatet, det kan påverka både upp och ned. Poängen i resonemanget är att även om öppna data är gratis i bemärkelsen hur man får använda dem, så krävs det produkter och tjänster för hanteringen av dem och det är de som utgör den här marknaden. Kontentan är att ju fler som använder öppna data, desto större lär marknaden kring öppna data bli.

Det var det optimistiska scenariot, finns det några andra? Jo, EDP nämner ett ”baseline scenario”, som är om det växer i takt med ekonomierna i EU27 i övrigt. Det anger ett marknadsvärde på cirka 200 miljarder euro för 2025, vilket fortfarande är ett respektabelt belopp. Prognoserna för marknadsvärde, och även för sysselsättning och andra områden, bygger bland annat på ett flera tidigare studier från flera olika källor.

Det krävs att ett antal människor arbetar med produkter, tjänster och innehåll kring öppna data för att den här marknaden ska fungera, vilket benämns som direkt koppling till öppna data. Men även ett stort antal människor kommer att jobba med att identifiera, sammanställa, publicera och använda öppna data, vilket benämns som indirekt koppling till öppna data.

Sverige synes välja bort hälften av värdet

Fördelarna och nyttorna kommer inte alla till del lika. Rapporten delar in krafterna som påverkar hur stor del ett land får del av värdet i två aspekter. Dels beror det på hur tillgängliggörandet och kvaliteten på data ser ut i ett land. Sedan påverkar landets ekonomiska tillväxt möjligheten att ta del av dessa värden. Alltså ett samband mellan datamogenhet och tillväxt.

Så hur ser det ut för Sverige i denna modell? Med ett open data maturity index 2019 på 55% att jämföra med vårt grannland Finland som har 76%. Rapporten drar en linje på de som har en mognad på över och under 60%. Sverige hamnar i denna modell under snittet.

Vilka arbeten räknas in?

Under 2019 beräknas 1,09 miljoner jobb i det undersökta området att ha att göra med öppna data, direkt eller indirekt. I det optimistiska scenariot blir det 1,97 miljoner jobb 2025, alltså nära en fördubbling på sex år. Basscenario anger 1,12 miljoner, vilket är vad det blir om antal arbetstillfällen ökar i samma takt som övriga arbetsmarknaden – det är fortfarande ett avsevärt antal.

Hur definieras att ”jobba med öppna data”? Till att börja med ingår både den offentliga sektorn och näringslivet. Det handlar inte om anställningar, eftersom det är vanligt att ägna en del av den totala arbetstiden åt öppna data, utan om heltidevkivalenter – motsvarigheter till heltidsanställningar. Det är alltså frågan om fler människor som arbetar med öppna data än de 1,97 miljonerna i det optimistiska scenariot.

Arbeten summeras från hela värdekedjan generera, tillhandahålla, aggregera, återanvända och berika. Dvs alla aspekter längs processen.

Illustration från rapporten Creating Value through Open Data.

Arbeten med och kring öppna data bidrar med många positiva effekter, även intern effektivitet. Då den offentliga sektorn sätts under lupp i många länder vad gäller resurstilldelning, så blir arbetstillfällen med öppna data sannolikt långsiktigt motiverade av både interna skäl och samhällsekonomiska skäl. Helt enkelt får dessa jobb i sig själv anses ha goda framtidsutsikter.

Och om det optimistiska scenariot slår in så är det frågan om mer än ett nollsummespel. Det handlar inte bara om att behålla jobb, utan även om att skapa nya, därav den förutspådda ökningen vad gäller sysselsättning.

Det sista resonemangen gäller för offentlig sektor. Det är svårare att uttala sig om näringslivet. I dag, och inom överskådlig framtid, kommer jobb inom näringslivet som har att göra med öppna data ofta som en följd av användning av öppna data inom den offentliga sektorn. Ponera att även företag ser nyttan med öppna data, då finns chansen att överträffa även det optimistiska scenariot i EDP-rapporten.

Vad Sverige missar i jobb och värde

Med avsaknad av främst data i sig själv så kan inte Sverige dra de fördelar och värden som finns i öppna data. Om vår förmåga var proportionell mot andel av befolkningen i EU så skulle 20 tusen av de nya jobben fram till 2025 komma till i Sverige och värdet på marknaden kring öppna data växa med ca 35 miljarder kronor.

Då vi har låg mognad inom öppna data så når vi inte dessa fördelar. Vad gäller tillväxt och kompetens ligger Sverige som en mogen ekonomi bra till att dra nytta av fördelarna. Man kan säga att rapporten indikerar att vi idag väljer vi bort halva möjligheten främst beroende på att vi inte publicerar öppna data i volym. Eller i siffror 10 tusen jobb och 17 miljarder kronor.

Att belysa och beräkna marknad och nyttor kring öppna data är i sin linda. Två frågor som inte ställs i rapporten är dels hur många företag som skulle försvinna om öppna data inte fanns tillgängligt för dem? Bara ett litet öppna data användande i tex en tjänst kan vara fundamental. Här ger inte rapporten någon svar. Sannolikt är beroendet av öppna data redan utbrett i flera sektorer, många befintliga arbeten påverkas av tillgång till data.

Sista frågan vi idag bara behandlar som ett mjukt värde: demokratisk transparens. I tider där samhällen utmanas av icke faktabaserad påverkan så blir dessa kostnader för demokratin direkt och indirekt. Kommer vi få se en modell där vi kan ge ett monetärt värde på öppna data för vår demokrati?

Öppna data och europeisk ekonomi:

Under våren kikar vi närmare på hur öppna data kan påverka den europeiska ekonomin. Artikelserie baseras på rapporten ”The Economic Impact of Open Data – Opportunities for value creation in Europe” som är publicerad av European Data Portal.