Värdefulla datamängder – så arbetar Lantmäteriet med öppna data

Lantmäteriet planerar att göra öppna data tillgängliga avgiftsfritt i början av nästa år. Det beror ytterst på att det krävs i ett EU-direktiv om värdefulla datamängder. Projektledaren Mikael Jenssen är positiv, men ser också utmaningar med kostnader och riskbedömningar.

Lantmäteriet är av naturliga skäl en ledande aktör i Sverige vad gäller geodata. Nu påverkar ett EU-direktiv om värdefulla datamängder (high value datasets, HVD) myndighetens hantering av sådana datamängder.

– Särskilt värdefulla datamängder som ska göras tillgängliga avgiftsfritt pekas ut. Tanken är att tillgången till sådana data ska ge maximal samhällsnytta, förklarar Mikael Jenssen, ansvarig för ett projekt för att hantera värdefulla datamängder på Lantmäteriet.

Läs mer: Värdefulla data ska publiceras – öppna data förenklar

Datamängderna ska göras tillgängliga för nedladdning, så kallad ”bulknedladdning”, och via API:er. På Lantmäteriet har man funderat länge på hur det ska lösas.

– Det här är ett steg vi vill ta. Vi har haft ett regeringsuppdrag som gick ut på att ta fram underlag för att göra de här datamängderna tillgängliga och vi har sökt anslag för att jobba med öppna data, säger Mikael Jenssen.

Intäkter försvinner

Mikael Jenssen är positiv till att göra data tillgängliga avgiftsfritt, och berättar att man på Lantmäteriet kommit fram till att det handlar om ett värde för samhället på flera miljarder kronor som kan realiseras om det görs. Men han påpekar också att det medför flera utmaningar att göra data tillgängliga avgiftsfritt:

• Det medför kostnader, dels vad gäller initiala investeringar, dels för att hantera en trolig ökad mängd nedladdningar av data.
• De avgifter som Lantmäteriet tar ut för närvarande finansierar en stor del av tillhandahållandet och här krävs det ersättning i form av anslag.
• Potentiella säkerhetsrisker. Det finns en rädsla för att enklare tillgång till känsliga data gör det enklare för cyberbrottslingar att genomföra brott.
• Det är svårt att göra riskbedömningar när stora datamängder släpps som öppna data.

Vad gäller säkerhet och riskbedömningar nämner Mikael Jenssen exempel med högupplösta kartunderlag och flygbilder som kan avslöja mer information än vad som anses nödvändigt. Det är en i högsta grad aktuell fråga med tanke på säkerhetsläget i Europa. Det krävs bedömningar av vad som kan visas, vilket tar tid och kostar pengar.

Behöver du samla in data? Läs mer om EntryScape Registry.

Den tekniska utvecklingen går snabbt och det visar sig ibland att data som ses som harmlösa plötsligt medför risker när de kombineras med andra data.

– Det är svårt att bedöma aggregerade data. Grundprincipen är att vi inte ska göra det enklare att genomföra cyberbrott, förklarar Mikael Jenssen.

Långsiktigt mål med öppna data

Den aktuella planen är att en lösning för kostnadsfri nedladdning av värdefulla datamängder från Lantmäteriets ska tas i drift 9 februari 2025.

– Vi har inte säkrat medel för införandet från 2025. Det behövs eftersom det medför både ökade kostnader och ett inkomstbortfall, säger Mikael Jenssen.

Han påpekar också att man slipper en del kostnader, som arbete med utforma prismodeller och även att hantera betalningarna. Driftstarten nästa år ska innebära att Lantmäteriets data ska finnas tillgängliga både på Sveriges dataportal och Geotorget.

– Vårt mål har hela tiden varit att få ut data, vi har velat jobba med öppna data länge. Men det finns en oro för om vi ska kunna hantera ökade volymer av nedladdningar och för säkerhetsfrågor, säger Mikael Jenssen.

Läs även: Öppna geodata ger maximal samhällsnytta

Kontentan är att ”ganska höga intäkter” för att göra data tillgängliga försvinner, utan att Lantmäteriet har säkrat medel för att täcka bortfallet. Sista ordet är inte sagt i frågan, men det är helt klart att det finns en oro för ökade kostnader. Lantmäteriets projekt med att göra data tillgängliga som öppna data fortskrider hur som helst.

Vän av ordning kanske påpekar att det finns värdefulla datamängder som inte är Geodata. Det är helt korrekt. DIGG som står bakom dataportal.se anpassar nu både standarden DCAT-AP-SE, insamlingsmetoder och visningar av datamängder. På så sätt kan en publicist märka upp sina data och en konsument kan filtrera ut dem på dataportal.se. Mer om det kommer under våren.