Project Description

Sverige går miste om stora värden av öppna data

Sverige har länge uppfattats som ett land i framkant vad gäller digital innovation. Trots detta blir vi frånåkta av andra Europeiska länder. Detta gäller särskilt innovation av tjänster som är baserade på öppen, tillgänglig och återanvändbar data. Det är hög tid att snabba på publiceringen av öppna data i Sverige – och vi har en del att lära av Storbritannien.

Ett land i framkant

Sverige är känt som ett land som alltid varit positivt inställt till teknikutveckling. Det demokratiska välfärdssamhället vi har idag är byggt på transparens och öppenhet mellan politiken, myndigheter och medborgare.

Vi ställer här frågan om den långsamma svenska utvecklingen beror på avsaknad av kvalitativ data eller om det är ett volymproblem, dvs för lite data. Genom en jämförelse med Storbritannien och den långa historik av datapublicering som finns där försöker vi i denna artikel dra slutsatser om vad som behöver göras.

Ekonomisk tillväxt med hjälp av teknik

Argument som ofta förekommer i diskussionerna om digital utveckling är vikten av tillväxt, vilket vårt välfärdssamhälle bygger på. Intentionen fortsätter vara att vidareutveckla samhället med innovation i rättvis konkurrens mellan företag men nu kräver det bygget också digital öppenhet och tillgänglighet.

Hittills har offentliga organisationer använt digitalisering för att effektivisera sin egen verksamhet, exempelvis e-tjänster. Det är bra men då mycket av detta nu är gjort så sjunker värdet av fortsatta investeringar som endast motiveras med intern effektivisering. Potentialen i digitalisering ligger nu utanför den enskilda organisationen. Den finns istället i privat näringsliv och i offentligt – privat samarbete.

För att Sverige ska kunna skörda frukterna av digitaliseringen och fortsätta vara konkurrenskraftigt måste nu det svenska systemet få nya konstellationer att skapa nyttor på den data som finns inom det offentliga.

Två aspekter – volym och långsiktighet

I svensk debatt kring frågan om öppna data hörs ofta att vi “först ska öppna den data som är mest värdefull”. Men hur ska en offentlig organisation förväntas veta vad som är värdefull data för den som ska använda den?

En fråga blir här om det svenska problemet idag främst är avsaknad av “kvalitativ data” eller om det helt enkelt är avsaknaden av volym av data från många publicister?

Nästa fråga handlar om tillit och risk. Ett företag tar en risk då den investerar i utveckling av en applikation som bygger på öppna data. För dem blir det en förtroendefråga kring om datapubliceringen kommer att vara långsiktig. Är det rimligt att anta att långsiktigheten i publiceringen påverkar vidareutnyttjandet?

Storbritanniens framgång, vad kan vi lära oss?

I Storbritannien har man länge arbetat aktivt med vidareutnyttjande, spridning och publicering av öppna data från, och mellan olika myndigheter. Man har lyckats få fler att publicera mer och med tiden tycks också förtroendet mellan data-publicister och dataanvändare ha ökat.

I dag är över 270 organisationer i Storbritannien identifierade som användare av öppen data för innovation av tjänster. I detta ingår startups, forskningsinstitutioner och tech-företag och även större företag som Nike och PWC.

Aerial view of London

Historiska milstolpar

  • 2006 uppmanade teknikredaktörer på den engelska dagstidningen The Guardian de brittiska myndigheterna att dela med sig av sin skattefinansierade, offentliga data för fri användning och vidareutnyttjande.
  • 2007 togs ett förslag fram på hur engelska myndigheter och kommuner skulle kunna möta allmänhetens efterfrågan av information mer effektivt.
  • 2010 lanserades myndigheternas gemensamma webbtjänst data.gov.uk som innehåller tillgängliggjorda återanvändbara datamängder från den offentliga sektorn. Portalen skapades med förhoppningen att nya, innovativa tjänster skulle skapas baserad på datamängderna.
  • Startup inkubatorn ODINE rapporterade 2017 att dess inkubator för öppna data-företag har haft 57 medverkande med totalt 278 anställda i 18 länder. Intäkterna från de nyskapade företagen som inkuberats uppgick till 26 miljoner euro.
  • 2018 har Storbritannien 1422 öppna data-publicister och 45 000 dataset.

Om vi härleder detta och försöker förstå vad som faktiskt lagt grunden för denna tillväxt av företag så finns initiativ som kan jämföras mellan Sverige och Storbritannien. Politiker, institutioner och offentlig sektor i Storbritannien har hela tiden varit tillmötesgående till, och drivande av öppna data och det är nog här vi finner den största skillnaden mot Sverige. I och med att de i Storbritannien redan från början har agerat på insikten om värdet och vikten med ett bra arbete gällande öppen data så kan landet nu skörda resultaten från det.

Självklart genomgick även Storbritannien en beredande fas för hur arbetsprocesser gällande öppna data ska utformas och hur man ska hantera hinder smidigast. Genom att beskriva sina egna komplexa organisationer i form av ekosystem, kunde man lättare visa hur dessa ekosystem kan dra nytta av öppna data.

45.000 datamängder > 1.600 datamängder

Om vi tittar på antalet datamängder som finns publicerade i Storbritannien och Sverige så ser vi direkt att Storbritannien har en accelererande ökning av öppna data. Sverige startade fyra år senare och har en i princip linjär publicering.

Nästan alla offentliga organisationer i Storbritannien publicerar data, totalt 1 422 av de ca 1 600 som bör publicera. Jämförelsen med Sverige är slående. Idag har vi 36 svenska organisationer som tillhandahållit data av totalt ca 660. Endast 25 av de 36 organisationerna gör sina egna publiceringar.

Illustration - open datasets

Vänster: Illustration av antalet publicerande offentliga organisationer i Storbritannien jämfört med Sverige. Höger: Antal publicerade dataset i Storbritannien och Sverige.

Ett mått på utveckling är antalet aktörer som faktiskt använder öppen data för sin verksamhet. 2015 gjorde Open Data Institute, ODI, en analys och kunde redan då lista 270 företag och organisationer som använde öppna data för sin verksamhet. Då fanns ca 18 000 datamängder tillgängliga. Av de 270 var det över 130 som hade startats efter lanseringen av data.gov.uk. Det finns alltså ett flertal företag som inte skulle existera utan tillgång till offentlig data. Motsvarande statistik över användande har vi ännu inte funnit i Sverige.

Barriärer och hinder i Sverige

I själva verket har vi i Sverige redan alla pusselbitar: Regeringen har en uttalad vilja, vi har en lag om tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppen data, PSI-lagen. Vi ligger långt fram när det gäller teknisk innovation och svenskarna är dessutom erkänt duktiga på att både ta till sig och använda ny teknik. Tillsammans med en väl utbyggd digital infrastruktur och en historiskt lång offentlighetsprincip ser allt bra ut.

Men trots det är fortfarande majoriteten av all offentlig myndighetsdata bakom lås och bom. Hur kommer det sig?

Vi tror det beror på flera skäl

  • Myndigheternas bristande kunskap om öppna data vilket gör att medarbetare och tjänstemän känner sig osäkra och inte får tydliga uppdrag av ledningen att faktiskt börja. Med låg kunskap så överskattas också den arbetsinsats som krävs att påbörja arbetet.
  • PSI-lagens genomförande och uppföljning. Idag väljer aktivt många myndighetsledningar att inte uppfylla lagen genom att göra ingenting eller att bara göra mindre engångsinsatser.
  • Myndigheternas uppfattning om var värdet av öppna data faktiskt finns, dvs ett gemensamt samhällsvärde. En myndighets uppdrag är väl definierat och det naturliga är att ta fram egna tjänster och kanske göra integrationer med andra myndigheter. Därför ifrågasätts av värdet att publicera då den egna organisationen inte “tjänar” på det dag ett.

Sverige kan komma ikapp på två år

Med samma relativa nivå som Storbritannien skulle Sverige ha 590 publicister (89% publicerade) och ca 19 000 publicerade datamängder. Om antalet aktörer skulle korrelera på samma sätt i Sverige som i Storbritannien så skulle det betyda att det skulle finnas 270 organisationer som använde öppna data för sin verksamhet.

För att Sverige ska komma upp i 89% som publicerar så innebär det 24 nya publicister varje månad i två år. Motsvarande för att komma upp i 20 000 datamängder är 760 datamängder per månad i två år. Är det möjligt att åstadkomma? Ja troligen.

Summering

Genomgången ovan och jämförelsen med Storbritannien ger oss skäl att tro att det finns en koppling mellan mängden öppet publicerad data tillgänglig för fritt kommersiellt vidareutnyttjande, och ekonomisk tillväxt i användandet av data. Det finns även goda skäl att tro att uthållighet i publicerandet ökar vidareutnyttjandet av data.

För att Sverige ska få del av värden kopplade till öppna data behöver faktiskt publicering i volym av många myndigheter komma igång nu.

Ta del av fler insikter