Från ton till portioner – öppna data stärker Sveriges matberedskap i kristider

Vi vet hur många ton potatis och hur många kilo fisk som produceras i Sverige, men inte var eller när de produceras – eller hur långt de faktiskt räcker i portioner när krisen slår till. Genom att tänka nytt och koppla data till konkreta måltider istället för bara antal kilo råvaror, kan vi bättre förbereda oss för framtida utmaningar. “Vi behöver veta vad maten faktiskt innebär i portioner och mättnad, inte bara i vikt,” säger Elin Wihlborg, professor vid Linköpings universitet.

Sveriges nuvarande livsmedelsdata är otillräcklig för att hantera krissituationer. Det menar Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, som i sin forskning fokuserar på hur digitalisering kan göra samhället mer resilient och hållbart. Tillsammans med sin forskarkollega Sofia Hamberg har hon tagit fram en vetenskaplig artikel som analyserar hur öppna data kan användas för att förbättra Sveriges livsmedelsberedskap. Projektet har genomförts i samarbete med forskare inom Måltidsvetenskap vid Örebro universitet, Campus Grythyttan, och företaget ARTA Systems AB.

Read this text in English? Click here.

Artikeln, “How on earth do we get food on the table?”, bygger på en serie workshops med lokala aktörer i Örebro län. Syftet var att förstå hur tillgängliga data om livsmedelsproduktion, distribution och konsumtion kan användas för att skapa en mer robust matförsörjning i krissituationer.

– Vi ville undersöka hur öppna data kan bidra till en bättre krisberedskap inom livsmedelsförsörjningen, men vi upptäckte snabbt att datan som finns både är fragmenterad och svår att använda, berättar Elin Wihlborg.

En prototyp för en robust matförsörjning

För att konkretisera arbetet utvecklade forskarna en plattform för att visualisera och strukturera data om livsmedelsresurser. Målet var att skapa ett verktyg där beslutsfattare och andra aktörer enkelt skulle kunna se hur resurser kan användas vid en kris. Men processen avslöjade stora brister i hur data samlas in och hanteras i dagsläget.

– Det vi såg var att data är spridd mellan olika aktörer. Livsmedelsverket har sin data, Jordbruksverket en annan, och kommunerna en tredje, förklarar Elin Wihlborg.

– Dessutom är den inte kopplad till konsumtion. Vi vet hur många ton fisk som fiskas, men inte hur många måltider det faktiskt kan ge.

Ett exempel från projektet var hur data om potatis presenteras. Idag kan vi se att en viss mängd potatis produceras, men den informationen ger inga svar på hur många magar den potatisen mättar och vilka fler livsmedel som behövs tillsammans med potatisen för att det ska bli en fullvärdig måltid.

–Om vi istället visste att varje kilo potatis, tillsammans med X mängd av livsmedlen A, B och C motsvarar fem måltider, skulle det ge oss en helt annan överblick, förklarar Elin Wihlborg.

För att lösa dessa problem föreslår Elin Wihlborg och hennes kollega ett konsumtionsfokuserat sätt att samla in och organisera data.

– Vi behöver tänka måltider, inte bara produktion, säger hon.

– Om vi till exempel vet att ett kilo vetemjöl kan bli 15 skivor bröd, eller att 1 000 kilo potatis tillsammans med 1000 kilo fisk kan mätta 5 000 personer, då kan vi bättre planera hur vi använder våra resurser.

LÄS ÄVEN: Öppna data ger maximal samhällsnytta

Ett konsumtionsfokus skulle också underlätta samarbetet mellan aktörer, menar Elin Wihlborg.

– Idag pratar vi olika språk när det gäller data. Om vi har en gemensam standard som kopplar produktion till måltider, kan vi effektivisera både distribution och planering vid kriser.

Öppna data – en nyckel till krisberedskap

Ett viktigt tema i Elin Wihlborgs forskning är värdet av öppna data när Sverige digitaliseras. Genom att göra livsmedelsdata mer tillgänglig kan fler aktörer, från kommuner till företag, delta i att skapa ett mer motståndskraftigt samhälle.

I rapporten föreslås tre åtgärder för att använda data på ett mer effektivt sätt:

Samla data med konsumtionen i fokus
Data bör kopplas till konkreta enheter som antal portioner eller näringsvärden, istället för bara kilon och ton.
Bygg interoperabla system
Data från olika aktörer måste kunna länkas samman och visualiseras för att vara användbar vid praktiska beslut.
Utveckla plattformar för samarbete
Digitala verktyg kan underlätta samarbete och planering genom att göra data tillgänglig för alla aktörer i livsmedelskedjan.

Elin Wihlborg och Sofia Hamberg har målsättningen att söka vidare forskningsanslag för att på så sätt kunna fortsätta arbetet med öppna data och beredskap inom livsmedelsindustrin. Bland annat vill de utveckla standarder för hur data om livsmedelsförsörjning bör samlas in och användas.

LÄS MER: Trollhättan stärker verksamheten med öppna data

– Min målsättning är att vi ska kunna skapa ett system som gör livsmedelsdata både tillgänglig och praktiskt användbar. Vi har bara skrapat på ytan av de möjligheter som finns, avslutar Wihlborg.

EntryScape – verktyg för effektiv krisberedskap

Under hösten skciade MSB ut en uppdaterad version av broschyren “Om krisen eller kriget kommer”, som riktar sig till privatpersoner för att öka medvetenheten om krisberedskap och vad var och en kan göra i en nödsituation. Men för att skapa en bredare och mer samordnad beredskap behövs också effektiva lösningar för hur data hanteras och delas mellan olika aktörer. Här kan verktyg som EntryScape, utvecklat av MetaSolutions, spela en viktig roll.

Med EntryScape kan kommuner och myndigheter förbereda sig bättre genom att samarbeta kring informationsmodellering, interoperabilitet och datadelning – både med åtkomstbegränsningar och genom öppna data. Plattformen ger möjlighet till en datadriven krisberedskap, där aktuella och relevanta data används för att ge en tydlig bild av roller, ansvarsområden och resurser under en kris eller katastrof.

Dessutom gör lösningar som EntryScape det möjligt att engagera medborgarna genom att dela information och skapa förutsättningar för proaktivt deltagande, vilket stärker hela samhällets motståndskraft. För att underlätta starten erbjuder EntryScape en kostnadsfri version, EntryScape Free, som gör det enkelt för aktörer att komma igång med grundläggande datadelning.

Läs mer om EntryScape Free och hur du kan komma igång här.

Därför är EntryScape lösningen för öppna data!