Hackathons och öppna data – lösningar som leder till samhällsförbättring

I boken ”Dream! Hack! Build!” lyfts flera imponerande exempel som kommit till genom hackathons. Bland andra BrightAct som föddes ur ett hackathon 2020. Idén kom från att grundarna kunde identifiera stora luckor i hur organisationer samverkar kring stöd för personer utsatta för våld i nära relationer. Tillsammans skapades en datadriven lösning som kombinerar resurser från offentlig sektor, civilsamhälle och akademi och gör därmed samhällets stöd mer lättåtkomligt och effektivt för de som behöver det mest. Idag har BrightAct spridit sig utanför Europa och agerar som ett globalt skyddsnät för personer i våldsamma relationer.

Hack for Earth angriper världens klimatutmaningar

År 2021 startade Ann Molin Stiftelsen Hack for Earth Foundation. Syftet med stiftelsen är att genom stora globala hackathons ta fram lösningar på FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Varje år arrangeras ett större globalt hackathon där aktörer från hela jorden deltar. Enligt plan kommer nästa stora globala hackathon genomföras under världsutställningen i Osaka 2025.

– Intresset att få delta är jättestort! Och det är stora namn som deltar. Vid COP28 var till exempel Ericsson huvudsponsor.

Utöver stiftelsen driver Ann Molin även bolaget Hack for Earth AB.

– Jag har fått så många förfrågningar om inte vi hade kunnat hjälpa till att anordna andra hackathons, så då kände vi att det fanns ett behov att skapa det här bolaget så att vi även kunde sälja hackathon-tjänster. En stiftelse får ju inte vara vinstdrivande, förklarar Ann Molin.

En guide: Så anordnar du ett Hackathon

I ”Dream! Hack! Build!” får läsaren insikterna och verktygen som krävs för att kunna arrangera ett hackathon på egen hand. Boken vänder sig till ledare och beslutsfattare som söker konkreta verktyg för att hantera organisatoriska utmaningar och skapa engagemang i sina team.

– Ett hackathon skapar en direkt koppling mellan deltagarna och organisationens mål. Det är en kraftfull upplevelse som kan stärka både varumärket och relationerna i organisationen, förklarar Ann Molin.

För att lyckas med ett hackathon följer man de tre steg som nämns i bokens titel. I Dream-fasen samlas visioner och idéer från olika håll. Här bjuds människor in för att dela med sig av sina drömmar och förslag, vilket ger hackathonet en tydlig riktning och säkerställer att de utmaningar som ska lösas speglar verkliga behov och aktuella frågor.

Hack-fasen är själva hackathonet. Här delas deltagarna in i team som arbetar intensivt med de förberedda utmaningarna under en kort, intensiv period. Boken ger bland annat tips på hur man sätter samman ett effektivt team där medlemmarna kompletterar varandras styrkor och kompetenser för att nå bästa resultat.

Sist kommer Build-fasen – en av de viktigaste delarna enligt Ann Molin. Hon berättar att denna fas var en stor anledning till att hon startade Hack for Earth Foundation. Under sina år inom Hack for Sweden kände hon ibland en frustration över att de goda idéerna som vann inte fick hjälp att komma på fötterna efter att hackathonet var över.

– Det handlar om att ta till vara på innovationskraften. Det var så frustrerande att se alla fantastiska idéer som kom fram under våra hackathons utan att kunna stötta deras vidareutveckling. Men med stiftelsen kan jag göra det på mitt sätt.

De globala hackathons som drivs av stiftelsen är alltså kopplade till ett accelerationsprogram, ett slags utvecklingsprogram, där vinnande team får sex månaders stöd. Under programmet får deltagarna utbildning i affärsutveckling, ledarskap, teambuilding, pitchteknik och hur man etablerar partnerskap, vilket ger dem de verktyg de behöver för att förverkliga sina idéer och öka chanserna att de överlever som företag.

Hackathons och öppna data i kommunal verksamhet

Ann Molin ser stor potential för hackathons och öppna data inom offentlig sektor, särskilt på kommunal nivå. Genom att använda lokala data kan kommuner få hjälp av sina invånare att hitta lösningar på lokala, specifika problem, som trafikplanering, miljöförbättringar och social trygghet.

Södertälje kommun och Gävle kommun är exempel på kommuner som har använt sig av hackathons för att samla idéer från både medborgare och tjänstemän om hur staden kan förbättras.

– Om fler kommuner vågade använda hackathons och tillgängliggöra sin data, skulle de inte bara hitta snabba lösningar, utan också skapa ett större engagemang hos invånarna. Att bjuda in medborgarna till hackathons och ge dem tillgång till relevant data gör att de känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen, avslutar Ann Molin.