Datadelning – på väg mot en interoperabel offentlig förvaltning

En viktig förmåga i ett informationssamhälle är interoperabilitet, som innebär att system ”samarbetar” genom att få tillgång till och använda varandras information. Det är så pass viktigt att regeringen har låtit utreda möjligheten att införa en lag som ska reglera informationsutbyte i offentlig förvaltning.

Precis lagom till julen 2023 hamnade utredningen “En reform för datadelning” i knät på regeringen. Utredningen är efterfrågad, då det finns stora fördelar med en interoperabel offentlig sektor. Om data kan delas både effektivt och säkert mellan organisationer stärks den övergripande styrningen samt förmågan hos olika verksamheter att samverka. Dessutom ökar möjligheten att bekämpa välfärdsbrott och att erbjuda god patientsäkerhet, för att nämna några.

– Interoperabilitet är en viktig fråga! För att vi ska kunna ha ett robust samhälle behöver vi ha koll på information och dela den på ett säkert sätt mellan varandra, säger Fia Ewald, informationssäkerhetsexpert.

Vill du förbättra din informationshantering? Läs mer här.

Fia Ewald har lång och djup erfarenhet inom just informationssäkerhet och informationshantering. Under åren har hon bland annat arbetat som informationsstrateg, arkivarie och informationssäkerhetschef på MSB. I sin roll på MSB satt hon då och då med som expert i statliga utredningar. I dag driver hon två företag med syfte att stödja verksamheter som vill förbättra sin informationshantering. Dessutom driver hon och hennes kollega Calle Lilius “SOU-podden” där utredningar diskuteras och tolkas åt lyssnaren.

– Vi satsar på att bli Sveriges tråkigaste podd, skrattar Fia Ewald.

Fia Ewald är van vid att tycka till och gör även så om interoperabilitetsutredningen.

– Problemet med utredningen är att det här är lite av en omöjlig uppgift i dagsläget. Vi har dålig översikt samt saknar den infrastruktur som krävs för fungerande interoperabilitet i Sverige, säger Fia Ewald.

Syftet med att ta fram lagförslaget är att analysera hur styrning och reglering av interoperabilitet i offentlig förvaltning fungerar i dagsläget. Baserat på den analysen har utredarna presenterat ett förslag på hur styrningen bör utvecklas och organiseras för att fungera framåt.

Interoperabilitet är mer än datapaket

Fia Ewald anser att de åtgärder som presenteras i utredningen “En reform för datadelning” inte är tillräckliga och hon önskar att fokus till en början hade varit att noga utreda och definiera vad som kan bli gemensamt inom offentlig sektor.

– Till exempel kommunikationslösningar, interoperabilitetslösningar, system för digitalt långtidsbevarande och informationsmodeller. När det är fastställt har vi gjort grundarbetet och då har vi en beskrivning av infrastrukturen – en plan att gå efter. Interoperabiliteten är en del av en infrastruktur som inte finns än, förklarar Fia Ewald och fortsätter.

– Just nu håller 290 svenska kommuner på med olika experiment – och lika många myndigheter. Det blir både dyrt och dåligt.

Läs även: Interoperabilitet var enklare när en skruv skulle passa i en mutter

Fia Ewalds mångåriga erfarenhet av information har gett henne en överblick och förståelse som få besitter. Det gör även att hon ser interoperabilitet som något som behöver fungera bortom tekniken, vilket också utredningen framhåller.

Hon vill också betona vikten av processuell interoperabilitet vilket är centralt sett till informationshantering i ett långsiktigt perspektiv.

– Information har inget värde om det står självt, taget ur sitt sammanhang och det här är vad jag menar med informationskvalitet. Om jag jobbar inom vården och ger dig endast ett blodtrycksvärde – inget mer – hur ska du tolka det då? Är det ett vilovärde? Ett arbetsvärde?

Ökad insikt är också en vinst

Även om Fia Ewald låter hård lyfter hon flera gånger det positiva med att frågan kommer upp på tapeten. Utredningen är nu ute på remiss och de sista remissvaren kom in i början av maj. Oavsett om remissvaren kommer fram till något eller inte, är det inte säkert att det blir en lag.

Här kan du läsa Internetstiftelsens och MetaSolutions remissvar.

– Det behöver inte vara en nackdel om det skulle bli så. Målsättningen kanske inte alltid ska vara att nå fram till lagstiftning, utan att snarare få ökad förståelse. Man måste ju även kunna komma fram till att något inte funkar, säger Fia Ewald.

Lagförslaget innehåller i dagsläget ett antal definitioner och förslag att om det tas fram nationella interoperabilitetslösningar, ska det vara krav på offentlig sektor att använda dem. Såvida det inte finns särskilda säkerhetsbestämmelser för en viss myndighet som talar emot. Myndigheten som ska ha samordnande ansvar och därmed ta fram de nationella riktlinjerna är Myndigheten för digital förvaltning (DIGG).

Lagen som ska reglera den offentliga förvaltningens interoperabilitet ska omfatta statliga myndigheter, kommuner, regioner, kommunalförbund och kommunala bolag men inte privat verksamhet. Det är något som Fia Ewald också ifrågasätter.

– Jag tycker alltid att det är problematiskt när privata aktörer, som utför mer av offentligt finansierad verksamhet, lämnas utanför lagen. De resonerar lite om det här i utredningen men kommer inte fram till något. Man hade kunnat bestämma sig för att om ett företag är en leverantör till en myndighet eller utför ett myndighetsuppdrag så är de tvungna att följa de regler som gäller för interoperabilitet.