Jämförbara trygghetsenkäter som öppna data hjälper i kampen mot brottslighet

Det behövs hårda data för att lyckas med att förebygga brott, brottsbekämpning och trygghetsarbete. Men värdet av de data som redan finns tillgängliga, till exempel från gjorda trygghetsenkäter, är begränsat i den meningen att många är omöjliga att jämföra både över tid och enskilda år. Det försämrar analyserna och försvårar möjligheten till effektiva förebyggande insatser. Data är också svåra att få tillgång till och oftast inte jämförbara. Standardiserade, jämförbara och återanvändbara data skulle lösa många av problemen. Det här hjälper alla kommuner som enligt ny lag formellt måste arbeta med att förebygga brottslighet.

Grov kriminalitet i Sverige antar alltmer oroväckande proportioner. Andra för allmänheten vanligare problem, t.ex. utsatthet för våld, stöld och skadegörelse på personlig egendom har reducerats över tid. En följd av den motsägelsefulla utvecklingen är att vikten av evidens och exakt spårbarhet av lokal brottsutveckling är mycket viktig för boende i kommuner. En ökande eller minskande känsla av lokal otrygghet bör alltid vara evidensbaserad. Bland de satsningar som görs för att motverka den här utvecklingen är vetenskapligt belagda trygghetsmätningar bevisligen effektiva. Bland de satsningar som görs för att motverka den här utvecklingen står vetenskapligt belagda trygghetsmätningar ut för att förebygga brott och ordningsstörningar. Det handlar om att ta reda på hur otrygga människor i Sverige känner sig, samt var, när och varför de känner sig otrygga.

Tanken är så klart att sådana här mätningar, ofta i form av enkäter, ska ge underlag till att planera och genomföra satsningar för att minska kriminalitet och otrygghet. Men det finns, tyvärr, ett flertal problem kopplade till de mätningar som görs, som de följande:

– Data i och resultat för mätningar är ofta svårtillgängliga, vilket minskar nyttan av mätningarna. Stängda enkäter kommer inte till den användning som det finns potential för, säger Mattias Axell, rådgivare och utbildare på MetaSolutions, företaget bakom plattformen EntryScape för att hantera och publicera öppna data och delade data.

Det råder brist på leverantörer av standardiserade genomtänkta enkäter, vad gäller vilka frågor som ställs och hur svaren registreras, samt hur data samlas in och analyseras. Många missar även möjligheten att kombinera denna data etiskt med annan viktig data från kommunen, brottsbekämpande myndigheter eller från andra aktörer. Det här gör att det är svårt att samordna data från olika aktörer och geografiska områden. Jämförelser av data från olika aktörer och geografiska områden blir svåra, eller omöjliga, att göra.

– Många missar i onödan helt enkelt möjligheten att kombinera olika datamängder, på ett etiskt sätt, Det gäller kommuner, brottsbekämpande myndigheter och andra. Det vi hjälpa till att förändra, säger Mattias Axell.

Bättre beslutsunderlag

Beslutsunderlaget som kommer från olika enkäter, mätningar och undersökningar gällande kriminalitet, ordningsstörningar och otrygghet blir väsentligt mindre och sämre än vad det skulle kunna vara.

– Vi har börjat titta på hantering av trygghetsmätningar. Att hantera enkätdata som öppna data skulle kunna lösa många problem direkt, vad gäller att publicera och få åtkomst till data, säger Mattias Axell.

Tänk dig själv att du sitter i ett rum själv och ska lösa ett väldigt komplext problem som involverar polisen, skola, socialvård, säkerhetsexperter, kart- och mätavdelningen, ekonomi, trafik. Du gör det säkert hellre tillsammans med flera personer än på egen hand. Olika personer bidrar med expertis av olika slag och med olika perspektiv. Innovation kommer till stånd snabbare med fler perspektiv för att lösa problem.

Hantering av öppna och delade data med en plattform som EntryScape gör också att det blir naturligt att standardisera vilka data som ska användas, och hur de ska kombineras och representeras. En sådan standard kan sedan användas för att skapa mallar i verktyg för att hantera och publicera data. Det löser till största delen de ovan beskrivna problemen med jämförbarhet.

– Det är ännu för tidigt att spekulera i vilken typ av standard som data från trygghetsmätningar bör hanteras med för att skapa flexibilitet och möjligheter att kombinera datamängder. Men det finns gott om inspiration inom andra områden, vars data har standardiserats i form av öppna data, säger Mattias Axell.

Att det finns engagemang i standardisering av öppna data på EU-nivå, och att EU driver på Sverige, leder till förbättrat datautbyte och mer givande jämförelser av data mellan EU-länder.

Bättre samarbete

De flesta aktörer som arbetar med att bekämpa kriminalitet och öka tryggheten i samhället torde vara överens om att det behövs bättre samarbete mellan olika aktörer. Ett praktiskt exempel är att polismyndigheter, socialförvaltningar och skolor kan skaffa sig en gemensam bild av hur verkligheten ser ut och på ett bättre sätt tillsammans besluta om lämpliga åtgärder.

Det handlar inte bara om trygghetsmätningar. Det behövs inte särskilt mycket fantasi för att komma på fler datamängder som kan används för brottsbekämpning. Ett exempel är att få insyn i var brott faktiskt begås och vilka brott det handlar om.

– Det är viktigt att komma ihåg att öppna data inte får vara ett hot mot personlig integritet. I många fall måste data anonymiseras för att kunna kombineras med andra data och inte minst när om de publiceras som öppna data på lättillgängliga dataportaler. Sekretessregler och etiska övervägningar måste självklart prioriteras., säger Mattias Axell.

Kontentan är att standardiserade och jämförbara trygghetsmätningar skulle vara ovärderliga som de är för kommuner, myndigheter och politiken.

Inspiration finns

Mattias Axell nämner flera, kanske oväntade, satsningar runt om i världen som gett bra resultat vad gäller brottsbekämpning. Ett exempel är att med hjälp av data analysera nedskräpning, för att sedan motverka den. Det har visat sig att ha positiva följdeffekter vad gäller minskning av grov kriminalitet i många fall. Framförallt skulle detta gå att utvärdera med bättre system.

Det pratas inom kriminologiska sammanhang om teorin ”broken windows”, som handlar om att destruktiva miljöer leder till fler brott. Sönderslagna fönsterrutor är ett typexempel på hur det ser ut i sådana miljöer. Att snygga till omgivningarna i ett problemområde kan mycket väl få positiva effekter för brottsbekämpning. Effekterna måste alltid följas upp genom ett bättre system.

För att ta reda på vilka satsningar som ger bäst effekt krävs det data för att analysera problem och utvärdera åtgärder. Hanteringen och användningen av sådana data blir mer effektiv om de är standardiserade, återanvändbara och öppna. Det innebär att fler att kunna göra mer med data och vända eventuella negativa trender.

– Varje brott som förebyggs i din kommun innebär besparade kostnader. Varje brott som förebyggs är potentiella skatteintäkter istället för miljonkostnader räknat över flera år för din kommun. Varje brott som förebyggs är en investering i den bättre framtid du vill se i din kommun, avslutar Mattias Axell.