Nya regeringen behöver öppna data för att uppfylla alla löften

Sveriges nya regering planerar stora förändringar av riket. För att lyckas behöver de styrande politikerna och deras tjänstemän tillgång till jämförbara data. Det är ofta svårt att ordna. Här är fyra förslag på hur öppna data och delade data kan underlätta.

Sverige har, som du garanterat vet, fått en ny regering som gjorde en rivstart med en presskonferens som innehöll en stor mängd löften om förändring. Vad gäller modern teknikanvändningen talades det en kort stund om digitalisering, men resonemang om datahantering lyste med sin frånvaro.

Vi får hoppas att det finns en medvetenhet och kunskap om värdet av data på de olika departementen. Det kommer att behövas om det nya styret ska ha en chans att infria alla löften om förändring. Förändringar bör som bekant börja med en bild av nuläget och sedan utvärderas genom att jämföra det nya läget med utgångspunkten. För det behövs data.

I det offentliga Sverige som består av ett myller av organisationer på olika nivåer, med bristande samordning av datahantering, medför det problem. Det är helt enkelt svårt att få tillgång till data och data från olika offentliga organisationer är svåra att jämföra.

Det i dag smidigaste sättet att lyckas få åtkomst till jämförbara data är att konsumera öppna data och delade data, som organiseras enligt rådande standard och svensk lagstiftning, samt görs tillgängliga på den nationella portalen för öppna data. Eftersom det handlar om en EU-lagstiftning skulle användning av öppna data också underlätta jämförelser med andra länder.

Här beskrivs hur öppna data kan komma till användning i fyra av den nya regeringens hjärtefrågor.

1. Skjutningarna och gängkriminaliteten

En så till synes enkel fråga som var den polis som finns tillgänglig bör patrullera kan lösas bättre med tillgång till data om var skjutningar sker. Det finns självklart kunskap om det inom Polismyndigheten, men med ett samordnat grepp som gör insatser på olika håll i landet jämförbara går det att utvärdera insatserna på ett bättre sätt och optimera dem. Det har till exempel projekt i Storbritannien visat.

Om vi gräver djupare i problematiken, och tar med forskning i bilden, ser vi ett ännu större behov av data som är jämförbara och tillgängliga på enkla sätt. Det kan till exempel handla om att utvärdera socioekonomiska faktorer, men även om att optimera sjukvården för att hantera dagens verklighet på ett bättre sätt.

Vi närmar oss snabbt allmänna frågor om samhällsbyggnad, med data som behövs för rationella beslut spridda på ett flertal organisationer, som Polismyndigheten, Brottsförebyggande rådet, regionerna och så vidare. Om relevanta data vore tillgängliga på ett standardiserat sätt, i form av öppna data, skulle beslutsfattandet kunna skötas bättre.

2. Energifrågan

Det råder många motstridiga åsikter om energi i Sverige. Behöver vi kärnkraft och i så fall hur mycket? Finns det verkligen flaskhalsar i distributionsnätet för el? Hur mycket el produceras egentligen? Och så vidare. Det råder inget tvivel om att politikerna står inför svårigheter vad gäller att fatta beslut. Det blir inte lättare av att data är svårtillgängliga och spridda hos organisationer som Svenska Kraftnät, Energimyndigheten, privata aktörer, med flera.

Ta frågan om att organisera effektiv lagring av el som ett exempel, eller ”stora batterier” för att tala klartext. Var ska de placeras? Hur ska de förses med el på ett sätt som är ekonomiskt försvarbart och hållbart. Och hur ska batterierna placeras och användas för att göra mest nytta för dem som behöver el?

Enligt en ny enkät från projektet Nationell Dataverkstad som gick till alla Sveriges kommuner så är laddstolpar för elbilar den mest intressanta datamängden att publicera. Samtidigt har Energimyndigheten ett öppet API för insamling av data om laddstolpar – men ingen känner till det och Energimyndigheten berättar inte om datatjänsten på Sveriges Dataportal.se. Bättre tillgång till data om produktion, distribution och konsumtion av el skulle ge underlag för bättre beslut i energifrågor. Och, ja, det kan lösas på bättre sätt med öppna data, än med dagens stängda och annars svårtillgängliga databaser.

3. Migrationen

Hur många människor anländer? Hur många får visum och stannar? Vart tar de vägen och hur försörjer de sig? Skulle de här människorna kunna bidra till Sveriges utveckling på bättre sätt än de gör i dag och därigenom kunna få en bättre tillvaro och i mindre grad upplevas som en belastning? Skulle öppna data kunna hjälpa människor att förstå tiden det tar att bli svensk medborgare beroende på ursprungsland? Webbsidan Becoming Swedish visar på det.

Det vore väldigt användbart att kunna jämföra vilka resultat olika satsningar, samt olika individers egna beslut, har gett. Det skulle också ge bättre underlag för beslut om hur många migranter det är rimligt att ta emot. Det behövs med tanke på hur känslomässigt styrda åsikterna i den här frågan ofta är.

Här är det frågan om en stor mängd olika organisationer, som myndigheter och kommuner, samt staten, som sitter på data. Standardiserad tillgång till öppna data skulle underlätta beslutsfattandet.

4. Biståndet

Den nya regeringen planerar en stor förändring av biståndet, genom att gå från enprocentsmålet till en fastställd summa pengar. Det kommer att innebära ett både minskat och förändrat bistånd. Frågan är hur biståndet ska utvärderas. Det handlar inte bara om att skänka bort pengar, de bör göra maximal nytta också.

SIDA har genomfört en egen satsning på att dela data, för att öka transparensen efter tidigare avslöjanden i media. Tyvärr har man valt att inte göra den i enlighet med den av EU, och i svensk lagstiftning, fastslagna standarden och den nya nationella datalagen. Det försvårar arbetet med att utvärdera satsningar på bistånd.

Nästan alla politiska frågor

Det är svårt att komma på en politisk fråga av vikt som inte innefattar analys av data. I sort sett allt politiskt beslutsfattande skulle underlättas med enklare tillgång till uppdaterade, jämförbara och korrekta öppna data. Öppna och delade data skulle kanske till och med kunna bidra till en minskad politisk polarisering. Det borde vara önskvärt att de olika partierna kan förhålla sig till om inte samma, så i alla fall till en mer enhetlig, bild av hur verkligheten ser ut.