Luleå byggs och sköts med geodata

Luleå kommun har kommit långt med användning av geodata. Nu jobbas det för fullt med att underlätta spridningen av informationen, med hjälp av metadata och öppna och delade data. Jonny Halvarsson på geodatasektionen berättar om de spännande tillämpningar som blir möjliga, som att köra runt kameror i kloakerna.

När Jonny Halvarsson som är GIS-strateg i Luleå kommun och ordförande för NorrGIS* börjar prata om möjliga tillämpningar som kan dra nytta av geodata, eller GIS-data, undrar man först om han har en livlig fantasi eller om han är väldigt insatt i både användning av geodata och kommunala behov. Av allt att döma är det senare alternativet som gäller, alternativt båda två.

Vad sägs om ”GPS-puckar” på isspolningsmaskiner för att automatiskt kunna förmedla information om var den intresserade allmänheten kan ägna sig åt spontanhockey? Eller sensorer som håller koll på hur mycket upphuggen ved det finns vid allmänna grillplatser ute i naturen, så att medborgarna kan planera bekväma skogsutflykter. En riktigt spännande idé är att kunna fjärrstyra kameror i VA-systemet (”kloakerna”), för att kontrollera ledningarnas skick och lösa problem.

– Nästan alla aktiviteter i en kommun utförs någonstans och allt finns någonstans, förtydligar Jonny Halvarsson.

Det gäller utrustning, inventarier, byggnader och så vidare, förutom människor. Det handlar inte bara om fritidsaktiviteter och nydanande lösningar, utan även om etablerade aktiviteter som hantering av detaljplaner och översiktsplaner. Sådana används till exempel för att planera nya bostadsområden och bygga nya skolor, med flera typer av lokaler. Idag finns det cirka 20 system i Luleå som producerar geodata av olika typer, både för visning på skärmar och på papper.

Proppfull GIS-server

Kort sagt, det mesta som sker i en kommunal verksamhet är knutet till en geografisk position, alltså till geodata. I Luleå har man kommit en bra bit på vägen med att hantera geodata. Det mesta av arbetet med att digitalisera kartor, som kan ses som ett första steg vad gäller att använda geodata, är gjort. I dag finns det över 1,3 TB geodata i form av filer på kommunens GIS-filserver och volymen ökar kontinuerligt. Lägg till det ett antal databaser.

Hur ska alla geodata användas? Hur används de redan? Vilka utmaningar finns? Och vad är det övergripande syftet med att använda geodata? Vi börjar med att ställa den sista frågan.

– Målet är att öka användningen av geodata i hela kommunen. Vi vill att de anställda själva ska kunna ha tillgång till de geodata de behöver, i stället för att komma till geodatasektionen och be oss ta fram dem. Och vi vill hjälpa alla som bor i kommunen att fatta bra beslut, förklarar Jonny Halvarsson.

Det handlar alltså inte bara om att effektivisera den interna kommunala verksamheten genom enklare tillgång till geodata. Även medborgarnas behov ska tillgodoses, i stort som smått. Det gäller allt från spolade rinkar, till hur bostadsområden utformas. Därför jobbar Jonny Halvarsson och 13 kollegor med olika roller på geodatasektionen (GIS-utvecklare, GIS- och kartingenjörer, mätningsingenjörer och en person som sköter ett geotekniskt arkiv) för att identifiera, samla in, hantera och tillgängliggöra geodata.

Ett tecken på att man har kommit långt är att det förutom Luleå bara är Stockholm och Göteborg i Sverige som har i stort sett fullständigt digitaliserade geotekniska arkiv. Att Luleå ligger långt fram beror inte minst på att Luleås tekniska universitet var tidigt ute med utbildning inom GIS-området. Jonny Halvarsson tog examen där som GIS-ingenjör redan 1994.

Nya sätt att jobba

Verksamheten på geodatasektionen går i lika delar ut på att effektivisera existerande tekniklösningar och att införa nya. Det innebär inte minst att införa nya förvaltningslösningar. Arbetet inbegriper att hålla utbildningar och informationsmöten. Det är viktigt att öka kompetens och att underlätta nya sätt att arbeta. Som Jonny Halvarsson beskriver det så ”innebär digitalisering nya sätt att jobba”.

En viktigt aspekt av arbetet är att hantera data på effektiva sätt. Det handlar dels om geodata i sig, men även om kopplingar till till andra typer av data. Värdet för geodata ökar ofta väsentligt när de kopplas ihop med andra typer av data. En enkelt exempel på det är att snabbt kunna omvandla en adress, som ”Storgatan 1”, till en punkt på en karta. Ett mer sofistikerat exempel är att beskriva tätheten för en viss typ av utrustning genom att rita in den på en karta, eller i tabellform.

En nyckelaktivitet är att göra geodata, och även andra data, sökbara på ett enkelt sätt som ger enkla lösningar för användare. Och att underlätta spridning, delning och publicering av, samt åtkomst till, data. Bottenplattan för att åstadkomma allt det är att jobba med metadata, alltså data om data. Och att göra det på standardiserade sätt, till exempel enligt standarden DCAT-AP. Det gör att det blir möjligt att hantera data mer enhetligt och effektivt, och att den blir sökbar på ett bättre sätt.

– Vi jobbar med att fortsätta leverera tekniska lösningar och att säkerställa beskrivningar av både IT-stöd och de data som används. Det handlar till exempel om information om när data skapades, av vem och var de finns tillgängliga, säger Jonny Halvarsson.

Öppna data underlättar

Öppna och delade data är en del av arbetet, liksom tekniska plattformar och tjänster som hanterar sådana, med hjälp av standarder för till exempel metadata. Att sådana tekniklösningar ska underlätta insamling, beskrivning och publicering av data är självklart, liksom att de ska kunna användas under datamängders hela livcykler, inte bara under inledande engångsinsatser.

– Just nu ser vi över vår GIS-plattform och vårt geodatalager. Vi ser framför oss en enklare, bättre GIS-portal där det ska vara enkelt att hitta data, komma åt applikationer och kartlösningar. En del av portalen är att beskriva det som finns i den, för det kommer metadata vara väldigt centralt. Vi vill ha metadata på ett ställe och de ska vara öppna, så att andra kan använda dem, säger Jonny Halvarsson.

Han beskriver EntryScape från MetaSolutions som ett möjligt verktyg för att göra det, förutom att använda det för insamling och publicering av datamängder i form av öppna data.

* NorrGIS är norra Sveriges förening för GIS- och GIT-utveckling. GIS står för geografiskt informationssystem och GIT för geografisk informationsteknologi.