Datakvalitet i fokus för projekt för e-hälsa

På forskningsinstitutet RISE pågår ett tjugotal projekt som berör e-hälsa. Projektledaren Jonas Ek berättar om ett projekt som går ut på att kontrollera kvalitet för datamodeller. Det är en nyckel till framgång.

När digitaliseringens vågor sköljer över oss är e-hälsa en av vågorna det skummar mest om. Det har så klart blivit extra tydligt det senaste året, under den pågående pandemin. Från att handla om en till synes ändlös diskussion om att det aldrig går att få till enhetliga patientjournaler riktas intresset nu allt oftare mot mer innovativa lösningar.

I botten alla de här nya lösningarna finns naturligtvis, ja, du gissar rätt, data. Att kunna söka, distribuera, ha tillgång till och dela på data är centralt för att lyckas skapa nya lösningar för e-hälsa. Det för naturligtvis tankarna till rollen för öppna data vad gäller e-hälsa.

Flera aktörer på gång

Varför lösningar för e-hälsa kan vara bra torde vara uppenbart. Snabbare och mindre resurskrävande vård, och i bästa fall helt nya, bättre vårdlösningar är de självklara argumenten. Men vad händer inom området e-hälsa i Sverige i dag, vad gäller att få till åtkomst till nödvändiga data?

Flera regioner har börjat publicera öppna data, E-hälsomyndigheten har tagit de första stegen, liksom Socialstyrelsen och SKR publicerat hälsodata och statistik. Bland utmaningarna märks inte minst att hälsodata ofta inte kan vara öppna, på grund av integritetshänsyn. Det påverkar vilka data som får delas, hur och med vem. Det gäller alltså att undersöka vilka data som får vara öppna och vilken nytta data som får vara öppna kan bidra med för e-hälsa.

På fronten för framtida lösningar är RISE en av de mest aktiva aktörerna. RISE, som står för Research Institutes of Sweden, är ett statligt ägt forskningsinstitut som har sina rötter i flera tidigare fristående organisationer. Antalet anställda är cirka 2 800, spridda över hela Sverige.

– På vår enhet för digital hälsa pågår cirka 20 projekt som berör e-hälsa. Överlappningen till andra områden är stor inom vissa av projekten, förklarar Jonas Ek, projektledare inom digital hälsa på RISE.

Undersöker data

Mer om överlappningen mellan områden lite längre fram. Låt oss först titta på ett riktigt intressant projekt. Det heter Arena för test av välfärdsteknik, och har finansierats av IoT Sverige och Vinnova. Projektet är precis på väg in i sin andra fas.

I den första fasen av projektet har man bland annat kartlagt vilka standarder som kan underlätta kontroller av de datamodeller som behövs i olika sammanhang, inte minst inom e-hälsa. Slutsatsen är att standarden SCAIP (Social Care Alarm Internet Protocol), som även innehåller en del datamodeller för välfärdstekniska produkter och tjänster, passar bäst. Det är egentligen en standard för kommunikation mellan larmenheter och larmmottagningar, men dess öppna natur gör den lämplig för flera tillämpningar.

Att kontrollera, eller som det heter “validera”, datamodeller låter väldigt tekniskt. I klartext handlar det om att en viss uppgift i en datamängd ska betyda samma sak för olika aktörer, och att det ska vara enkelt att publicera, dela och utbyta data. Det behövs då antalet aktörer inom e-hälsa kan vara stort. Ett praktiskt exempel kan gälla ett brutet ben: det kan bli intressant för akutmottagning, specialmottagning, försäkringsbolag och arbetsgivare, förutom den drabbade. Om undersökningar ska göras och diagnoser ställas på distans ökar dessutom kraven på datautbyte för att allt ska gå smidigt. Annars går det åt en massa tid för att hitta information.

Det finns en testversion av ett verktyg för att kontrollera att datamodeller uppfyller önskad standard, och även för att kontrollera data. Nu fortsätter arbetet med att ta fram en plattform som kan komma till praktisk användning. Leverantörer av verktyg och tjänster inom området har varit med i projektet, så att det ska få en praktisk förankring.

– Det finns en mängd problem att lösa, till exempel att många använder olika dialekter av SCAIP-standarden, berättar Jonas Ek.

Kontentan är att en lösning som kan ses som inte särskilt tekniskt avancerad, SCAIP, visar sig bidra till att lösa ett problem som den inte alls var avsedd att lösa. Utmaningen som hanteras är att knyta ihop olika aktörer inom e-hälsa, genom att underlätta en gemensam hantering av data. Det slutliga syftet med projektet är naturligtvis att underlätta åtkomst till data för dem som skapar tjänster och applikationer. Hur är det med kopplingen till delade och öppna data?

– Vi har inte tittat så mycket på det än, men öppna data kommer in i bilden eftersom frågor om ägarskap av data och informationsklassning är väldigt viktiga, säger Jonas Ek.

Informationshantering ett måste

Ett generellt problem för kommuner, myndigheter och andra vad gäller att publicera data är att man ofta inte vågar göra det, eftersom det är oklart vem som äger olika datamängder. Det brister alltså i informationshanteringen. Om en datamängd har klassats som öppen försvinner det problemet, då går den att publicera dem. Med en process för informationshantering som omfattar helheten går det så klart snabbare att fatta beslut om hur data kan delas och publiceras.
En viktig del av fortsättningen för projektet är att tillämpa lösningarna även inom andra områden än e-hälsa.

– Vi tittar till exempel på områden som fastighetsförvaltning och jordbruk, säger Jonas Ek.
Standardiserade lösningar ger naturligtvis mer värde om de används inom flera områden, än om de bara används inom ett enda område, som e-hälsa. På så vis kanske utvecklingen av lösningar inom e-hälsa kan bli en katalysator för digitalisering i allmänhet. Och då kommer möjligheten att dela data spela en viktig roll för att få fart på innovationen för de nödvändiga lösningarna och för att ordna åtkomst till data.
Det här något som är centralt i arbetet på RISEs enhet för digital hälsa:
– Datafrågor dyker upp hela tiden i de projekt vi driver, avslutar Jonas Ek.