Smidigare internt arbete och värdefulla data som görs tillgängliga för alla. Allt detta med en liten arbetsinsats. Det är erfarenheterna av länsstyrelsernas projekt för att publicera öppna data.

Janette Johansson är projektledare för Länsstyrelsernas projekt för att skapa en plattform för öppna data. Hon beskriver projektläget som att man är i startgroparna, men med tanke på det har mycket åstadkommits.

Vad sägs om publicering av datamängder om kalk i vatten, åtgärder som utförs i vatten, en katalog över geografiska data, biotoper, årsredovisningsstatistik för landets länsstyrelser, underlag för fysisk planering, vindbrukskollen, med flera? Och så juvelen i kronan: Älgdata.

̶ Utmaningen blir att att skala upp det för landets samtliga 21 länsstyrelser och att hitta en hållbar och effektiv förvaltning. Just nu jobbar vi med pilotprojekt för ett fåtal länsstyrelser, till exempel Västra Götaland, förklarar Janette Johansson.

Projektet för användning av öppna data i länsstyrelserna har pågått i drygt ett år. Fyra till fem personer jobbar med det, tillsammans motsvarar deras insatser en och en halv heltidstjänst. Det låter inte som någon stor insats för att få grepp informationsmängder inom många olika sakområden. Mycket av tiden går åt till att kartlägga, fastställa samband och beroenden inom länsstyrelserna, och en mindre del till att faktiskt att publicera datamängder.

̶ Det tar ungefär en dag att få grepp om en datamängd, sedan tar själva publiceringen en halvtimme och då får man API:er automatiskt. Därefter handlar det om några minuter för redigering av lösningen, säger Janette Johansson.

En stor del av arbetet är att ”metadatasätta” datamängder. Eller för att använda enkel svenska, att klura ut vilka data som finns i en datamängd och beskriva dem på ett sätt som kan användas under publiceringen. Men upplevelsen på Länsstyrelsen är alltså att det är smidigt att jobba med publicering av öppna data. Men varför ska man publicera? Vad ger det?

̶ Vi får ett bättre grepp om de data vi har, det blir ett lyft för informationshanteringen. Och vi kan städa i de datamängder vi har.

Kort sagt, länsstyrelserna kan öka den interna effektiviteten genom ett samlat grepp om data. I förlängningen kan dessutom öppna data vara till nytta för såväl allmänheten och andra myndigheter, som för näringslivet.

Ett exempel på intern effektivisering är bättre möjligheter att göra jämförelser mellan olika länsstyrelser. Hur används pengar av olika länsstyrelser? Hur lång tid tar olika uppgifter på olika länsstyrelser? Hur ser bemanningen ut? Och så vidare.

Syftet med sådana jämförelser är naturligtvis att hitta de goda exemplen och dra lärdom av dem. I bästa fall leder det här till effektivare, och bättre, myndighetsutövning. Effektiviseringen handlar mycket om att många bäckar små blir till en stor å. Eller kanske till och med en flod, så småningom.

̶ Förhoppningsvis kan användningen av öppna data också leda till en attitydförändring vad gäller användning av information.

Det är naturligt att vilja värna ”sin egen” information. Men om alla använder samma effektiva lösning för att publicera informationen så blir hanteringen inte bara enklare. Dessutom får fler nytta av fler datamängder.

Vad gäller verktyg för publicering av öppna data har Länsstyrelserna valt MetaSolutions plattform EntryScape, som Janette Johansson beskriver som enkel att jobba med.

Hur är det förresten med älgarna? Jo, Älgdata (www.algdata.se) bjuder på mängder av statistik om just älgar, till exempel om fällda älgar, deras påverkan på skog och om trafikolyckor, samt möjligheter att rapportera in händelser som berör skogens konung.