Den okända vinsten med att upptäcka bluffakturor

Att minimera korruption är självklart vettigt. Och om det görs på ett smart sätt kan det få positiva följder för långt fler områden, för företag, myndigheter och andra organisationer.

Att en del andra länder är mycket mer korrumperade än Sverige innebär inte att vi kan strunta i att bekämpa korruption. Ett sätt att göra det är att skapa större öppenhet kring ekonomiska data. För kommuner och myndigheter borde det vara en självklarhet.

Ökad transparens för också med sig andra fördelar, som effektivare och smartare inköp i den offentliga sektorn. Ibland är folk inte korrumperade, men stressade, och vem som helst kan fatta mindre bra beslut ibland. Resultatet kan bli att man betalar onödigt mycket för varor och tjänster. Och ökad transparens inom den offentliga sektorn bör bidra till en starkare demokrati.

I guiden ”Undvik bluffakturor och andra bedrägerier med ökad transparens” finns en bra beskrivning av hur öppna data kan användas för att öka transparensen och därigenom upptäcka till exempel bluffakturor.

Men låt oss tänka större än så. Att använda öppna data för att att upptäcka oegentligheter och dumma beslut innebär att jobba med ekonomisk analys på ett enklare och snabbare sätt, än om man gör det med lösningar skapats med traditionell systemutveckling eller som konfigurerats i ekonomi- och inköpssystem.

Att själv bygga en traditionell applikation eller en traditionell beslutsstödslösning (BI) för att analysera inköp blir lätt till ett traditionellt IT-utvecklingsprojekt. Och det vet vi alla hur det ofta går med sådana: förseningar, spräckta budgetar och, allt som oftast, dålig ändamålsenlighet. Konfiguration av krångliga ekonomi- och inköpssystem ska vi inte tala om. Just trögheten i analysen är en anledning till att bluffakturor smiter igenom ekonomiska kontroller.

Att jobba med öppna data, med tillhörande ändamålsenliga analysverktyg, innebär att man koncentrerar sig på det som faktiskt är det viktiga i sammanhanget: data. I det här fallet öppna data. Och störst av allt är att din organisation får hjälp av engagerade journalister, medborgare eller entreprenörer som ser möjligheter med era data.

Om det här arbetssättet slår rot i en organisation kan det med fördel tillämpas även inom andra områden än just ekonomiska kontroller. Kort sagt, här finns ett frö till en ny och bättre paradigm för att bygga IT-lösningar.

Om syftet med en applikation eller en webbtjänst är att åskådliggöra data på ändamålsenliga sätt, vilket ofta är fallet när man tänker efter, så känns det rimligt att utgå från data. Inte att bygga komplex logik med programkod för att få ihop en applikation. Eller att brottas med affärslogik och parametrar i ekonomi- och inköpssystem.

Den stora fördelen med att använda en tjänst för hantering av öppna data, som EntryScape, är att det är mycket enkelt, vilket gör att det går mycket snabbt och kräver väldigt små personalinsatser.

Vad finns det då för exempel på lösningar som kan byggas kring öppna data? Du kommer säkert på många själv, men här är ett tips: hur kan man enkelt jämföra effektivitet mellan kommuner i Sverige, med syfte för att studera de som är effektiva och lära sig av dem?

En sak är säker, det enklaste sättet att skapa sådana jämförelser är inte att integrera egenutvecklade applikationer eller standardsystem av olika slag. Rätt svar på frågan är att sammanställa öppna data.

Men då krävs det att dessa data publiceras. Det är inte svårt eller jobbigt, men det måste göras. Ett enkelt sätt att börja med att publicera data med information om gjorda inköp med belopp, köpare- och leverantörsinformation är att följa specifikationen och guiden Specifikation för leverantörsreskontra som MetaSolutions tagit fram i projektet NSÖD.

Läs även ”Undvik bluffakturor och andra bedrägerier med ökad transparens”. I den får du praktiska råd om hur du kan använda öppna data för att öka transparensen och därigenom upptäcka bluffakturor.