Standarder lägger grunden för den digitaliserade skolan

Johanna Karlén på Swedish Edtech Industry arbetar med att ta fram standarder för utbildningssektorn. Här förklarar hon hur gemensamma lösningar för standardisering stärker digitaliseringen av svensk skola och varför det är smart att arbeta med öppna data.

En standard är lite av en överenskommelse över hur olika it-system ska kommunicera med varandra och hur information ska överföras från ett system till ett annat. Om det skapas enhetliga och transparenta rutiner som alla kan enas kring, närmar man sig sakta det som lite fint kallas interoperabilitet – alltså förmågan hos olika tekniklösningar och datakällor att fungera tillsammans.

En som kan mycket om interoperabilitet, standarder och särskilt standarder inom skolans värld är Johanna Karlén. Hon är kvalitetschef på organisationen Swedish Edtech Industry och har dessutom en bakgrund på SKR, där hon var programansvarig för skolans digitalisering. Dessutom sitter hon med i SIS-gruppen TK450 som tar fram standarder till utbildningssektorn. SIS står för den Svenska institutionen för standarder och det är de som ligger bakom standarden SS 12000 som ger stöd för informationsutbyte inom grundläggande skoladministration, som användarhantering, betyg, schema, närvaro, med mera.

– SS 12000 är en omfattande standard där olika delar är relevanta för olika tjänster. Standarden definierar bland annat hur och på vilket sätt data ska överföras. Den är intressant för både kommunala och privata, fristående skolor, förklarar Johanna Karlén.

I sitt nuvarande arbete ägnar hon sig mycket åt frågor kring interoperabilitet. Hon är väl medveten om att det finns en del utmaningar både med att ta fram och att följa standarder. Det är sällan så enkelt att det bara finns en som alla följer eller att de uppdaterats i takt med teknikutvecklingen:

– Jag tycker att det ibland tar för lång tid att ta fram standarder. Teknikutvecklingen går otroligt fort, vilket är en utmaning. Ett annat problem gäller hur standarder ska tolkas, säger hon.

Gemensamma lösningar är nyckelordet

Bland andra organisationer som är engagerade i SIS TK450 märks Skolverket. Den senaste versionen av standarden släpptes 2020 och sponsras med skattemedel av Skolverket, som betalar licenskostnaden, vilket gör att den är tillgänglig för alla.

Johanna Karlén ger en motivering, bland många, till att ta fram en standard som SS 12000:

– Vi vill komma bort från proprietära lösningar och gammal teknik. Vi behöver gemensamma överenskommelser för hur data ska överföras, säger hon.

I en idealisk (skol)värld innebär en standard som SS 12000 att det blir enklare att både bygga och byta ut de applikationer som skolan behöver. Och förhoppningsvis att applikationerna fungerar bra. Johanna Karlén beskriver SS 12000 som ”tämligen detaljerad”. Det borde innebära att chansen att den bidrar positivt till utvecklingen av applikationer för skolan ökar.

Smart att jobba med öppna data

Öppna data kommer in i bilden även inom skolan. Alla olika aspekter av effektivitet och öppenhet hänger ihop.

– Det finns en hel del data i skolans värld som faktiskt kan hanteras som öppna data, här finns potential, säger Johanna Karlén.

För att bygga på Johanna Karléns beskrivning kan man konstatera att den effektiva hanteringen inbegriper att göra öppna data tillgängliga via öppna API:er. Att hantera data som öppna data gör det även enklare att dokumentera dem. De metadata som anges med en plattform som EntryScape innebär att mycket av arbetet med dokumentation blir gjort på ett enhetligt sätt. Dessutom är den dokumentation som fås med metadata hållbar över tid, eftersom metadata kan uppdateras.

Att hantera data inom skolan ställer, så klart, speciella krav. För det första är mycket information känslig vad gäller personlig integritet. Det går till exempel inte att dela data om elever hur som helst. För det andra är det data som används fortlöpande i olika applikationer och system. Det kan saknas både drivkraft och kunskap om varför och när man kan publicera data till platser som Sveriges dataportal. Men i de fall det finns behov, eller lagkrav, på att göra data allmänt tillgängliga underlättar det att hantera dem som öppna data.

– Det är smart att jobba med öppna data. Det handlar om att dela data på ett strukturerat, ändamålsenligt och säkert sätt, avslutar Johanna Karlén.