Öppna data gör hållbarhetsrapportering hållbar

Mätning och rapportering är en viktig del av allt hållbarhetsarbete och enligt lag behöver företag med viss omsättning hållbarhetsrapportera. Men arbetet med hållbarhetsrapporteringen är tidskrävande och kostsamt, och kan för det mesta inte återanvändas eller användas för enkla jämförelser internt eller med andra. Med öppna och delade data blir rapporteringen enklare och går snabbare. Men framförallt underlättas utvärderingen av praktiskt hållbarhetsarbete för alla.

I klimatkrisens spår ställs allt högre krav på företag, myndigheter och organisationer att arbeta med hållbarhet. Enkelt uttryckt handlar det om att anstränga sig att optimera resursanvändning. En del av det arbetet är hållbarhetsrapportering. Beroende på vilka organisationer det handlar om finns det olika krav på om hållbarhetsrapporter ska tas fram och på hur de ska se ut.

Men idag när konsumenter allt oftare kräver information om hållbarhetsarbete och miljöavtryck så är det i många företags intresse att vara transparenta vad gäller hållbarhetsarbete. För myndigheter blir det självklart att gå i bräschen med hållbarhetsrapportering. Även det offentliga behöver föregå med gott exempel, för att öka medvetenheten om hållbarhet bland medborgarna. Men hur bra blir transparens och kommunikation utan enkelt jämförbara data?

Det tar tid att hitta data

Hur arbetet med hållbarhetsrapportering än bedrivs så står det klart att det är resurskrävande i sig. För medelstora organisationer kan det i många fall gå åt en manmånad per år för att ta fram en hållbarhetsrapport. Data är sällan tillgängliga och användbara för hela organisationen.

– Vi har tittat på rätt många hållbarhetsrapporter och kan konstatera att det oftast handlar om PDF-filer med information som inte enkelt kan återanvändas. De behöver grävas fram manuellt varje gång en rapport ska användas för mer än läsning, säger Eric Hjelmestam, vd på MetaSolutions som utvecklar EntryScape som plattform för att hantera och publicera öppna och delade data.

Lägg till det att data som hittas och sammanställs manuellt ofta är svåra att använda för att utföra det faktiska hållbarhetsarbetet, vilket rimligen är syftet med att alls ta fram hållbarhetsrapporter. Rätt bedrivet är mycket av hållbarhetsarbetet baserat på fakta, och därmed egentligen datadrivet. Det som saknas är en kontinuerlig, standardiserad tillgång till data för att veta vilka åtgärder som är de bästa och vilka resultat de medför.

– Ett exempel som är målande är rapporten Hållbarhet 2020-2025 i klimatkrisens spår, som gjordes på Formas uppdrag. För den har en AI-baserad textanalys gjorts av flera hållbarhetsrapporter, för att göra data av text. Även om rapporterna har utformats som de ska så är det svårt att utvinna användbara data från dem.

Lösning med öppna data

För att få ett grepp om nuläget och var åtgärder för ökad hållbarhet behöver sättas in krävs tillgång till data. Här är vanligt förekommande data som beskriver koldioxidutsläpp för olika typer av resursanvändning:

• Elanvändning.
• Inrikes transporter.
• Utrikes sjöfart.
• Flyg inrikes och utrikes.
• Arbetsmaskiner.
• Industrieproduktion.
• Uppvärmning av bostäder och lokaler.

Sammantaget ger data om de olika utsläppstyperna en samlad bild av en organisations koldioxidavtryck. Det är ett digert arbete att manuellt leta fram de här dataposterna för att sedan infoga dem i en hållbarhetsrapport.

Men givetvis inkluderar hållbarhet fler aspekter än de direkt miljökopplade, så som jämställdhet, arbetsmiljö, etcetera. Även i de fallen handlar det i grunden om data.

I själva verket finns data av den här typen ofta gömda i databaser och system i alla organisationer, men de är inte tillgängliga på ett enkelt sätt. Här kommer ett strukturerat arbete med öppna och delade data in i bilden. Med de metoder som används med en plattform som MetaSolutions EntryScape blir det enklare och går snabbare att sammanställa de hållbarhetsdata som behövs. De kan hämtas automatiskt från datakällorna där de finns och lösningen kan återanvändas. Resultatet är att företag och myndigheter enklare kan se skillnad i både sina och andras siffror. Men framför allt kan var och en göra det själv.

Arbetet med att samla in data behöver inte göras om från grunden varje gång en hållbarhetsrapport ska tas fram. Och lösningen blir standardiserad över tid, vilket gör att det går att mäta hur framgångsrikt arbetet med hållbarhet är.

– Vi på MetaSolutions tittar i skrivande stund på att ta fram en lösning som förenklar arbetet med hållbarhetsrapportering baserad på länkade data och vår plattform Entryscape. Eftersom det är öppen källkod med ett API fungerar den tillsammans med visualiseringsplattformar och andra system med rapporteringsfunktioner.

Data ger positivt avtryck

Egentligen är det ingen skillnad på att arbeta med data om hållbarhet och med data om andra saker. Poängen är att om data hanteras enhetligt som öppna och delade så sänker man kostnader och jobbar snabbare, och lösningarna blir återanvändbara. I fallet med hållbarhet går det att ta steg från att arbetet med hållbarhetsrapportering är ett måste och ett självändamål, till att det blir ett användbart underlag för praktiskt och analytiskt hållbarhetsarbete.

Så hur arbetar vi på MetaSolutions praktiskt med hållbarhet? Ingen av de anställda på MetaSolutions bilpendlar till jobbet utan att pendling sker med cykel och kollektivtrafik. Redan innan pandemin så distansarbetade företaget i hög utsträckning. Givetvis köps grän el. Men med tolv anställda så är den verkligt stora positiva påverkan som MetaSolutions kan ha på hållbarhetsarbetet nog att underlätta hanteringen av hållbarhetsdata. Förhoppningen är att både företag, kommuner och andra organisationer delar den synen.