När data blir en trygg plats
För den som behöver hitta mat, stöd eller en plats att gå till räcker det inte att informationen finns någonstans. Den behöver gå att hitta, vara uppdaterad och gå att lita på. Det var en av insikterna bakom Trygga platser Stockholm, en mobilanpassad karta från Stockholms Stadsmission som samlar civilsamhällets mötesplatser i Stockholm.
Bakom kartan finns en större berättelse om digitalisering i praktiken. Inte som strategi eller vision, utan som något som märks när någon i en utsatt livssituation står med mobilen i handen och försöker hitta rätt.
Read in English: When data becomes a place of safety
– Nu har i princip alla flyttat in i den digitala världen. Vi måste också möta våra deltagare digitalt, säger Maria Nordmark, innovationsledare på Stockholms Stadsmission.
Förut kunde till exempel information om öppettider, stöd och mötesplatser delas på papper, via en skylt utanför en verksamhet eller genom personlig kontakt. Men i dag söker människor information digitalt. Det gäller också den som befinner sig i en utsatt livssituation.
Bättre med mindre men pålitlig data
Trygga platser växte fram ur konkreta behov i Stockholms Stadsmissions verksamheter. Deltagare efterfrågade ett enklare sätt att hitta platser, öppettider och stöd på flera språk. Viktiga inspel kom också från Voxeeed Women Advisory Board, en sakkunnig grupp kvinnor med egen erfarenhet av hemlöshet. Liknande insikter har lyfts i arbetet med den australiska tjänsten Ask Izzy, där kontroll, trygghet och skamfrihet varit viktiga utgångspunkter.
Perspektiven gjorde behoven mer precisa. För den som ska använda tjänsten kan detaljerna vara avgörande: vad maten kostar, om det finns en toalett, en dusch, möjlighet att byta kläder eller få rådgivning. Samtidigt går det inte att lägga in allt.
Läs också: Skjutsgruppen – när öppna data skapar samhällsvärde
– Det gör stor skillnad att samla och tillgängliggöra data. Men det räcker inte att informationen finns på ett ställe. Kvaliteten måste vara bra, säger Maria.
I början undersöktes möjligheten att hämta information automatiskt från kommersiella kartor som Google Business, men uppgifterna var inte tillräckligt tillförlitliga.
– Många i civilsamhället har kanske lagt in uppgifter någon gång, men sedan har de inte uppdaterats, säger Maria.
Öppettider kunde vara gamla, ansvar otydligt och uppgifter svåra att verifiera. Därför blev slutsatsen att det är bättre med mindre mängd information som går att lita på, än mycket information som snabbt blir inaktuell.
Stockholms Stadsmission valde därför att begränsa informationsmängden. Det gör kartan mer träffsäker och lättare att förvalta över tid. I praktiken handlar datakvalitet inte bara om teknik, utan om ansvar, arbetssätt och förtroende.
En karta som måste fungera i vardagen
Den tekniska utvecklingen av Trygga platser har gjorts av Souk Agency, som enligt Stockholms Stadsmission haft helhetsansvar för kravanalys, tjänstedesign, UX-design och teknisk utveckling.
– Det hade inte blivit något utan Souk Agency. De förtjänar all cred, inte minst för de volontärtimmar de har lagt in, säger Maria.
Arbetet handlade om mer än att bygga en karta. Tjänsten behövde fungera i mobilen, vara begriplig även i en stressad situation och gå att administrera med begränsade resurser. Det krävde praktiska avvägningar: vilka kategorier som skulle finnas, vilken information som skulle visas direkt och var gränsen skulle dras för vilka verksamheter som skulle tas med.
Läs även: Öppna data stärker Sveriges matberedskap i kristider
För en tjänst som Trygga platser handlar användarvänlighet inte bara om funktioner. Informationen behöver vara tydlig och pålitlig, men också ge användaren en känsla av kontroll, trygghet och värdighet. För personer i utsatta livssituationer kan det vara avgörande att kunna söka stöd utan att känna skam och utan att behöva förlita sig på att någon annan lotsar en rätt.
Samtidigt är civilsamhällets verksamheter sällan enkla att beskriva på ett enhetligt sätt. En mötesplats kan erbjuda mat vissa tider, rådgivning andra dagar och aktiviteter för olika målgrupper vid olika tillfällen. En plats är därför inte bara en punkt på en karta. Den har egenskaper som öppettider, målgrupp, tillgänglighet, typ av stöd, språk, kostnad och kontaktvägar. När de egenskaperna är tydliga blir informationen lättare att använda.
När kartan pekar på en större fråga
I arbetet med Trygga platser blev offentliga toaletter ett konkret exempel på hur öppna data kan få nytt liv i ett annat sammanhang. Informationen var inte framtagen för Stadsmissionens målgrupp, men kunde ändå användas i en tjänst där tillgången till toaletter kan vara viktig.
– Det finns mycket mer data vi skulle vilja hämta och lägga in från öppna data. Det sparar så mycket jobb. Men då gäller det att datan är korrekt och att kvaliteten är bra, säger Maria.
När kommuner och olika offentliga aktörer publicerar information på ett strukturerat och tillförlitligt sätt kan den användas av fler än den ursprungligen var tänkt för. En datamängd om offentliga toaletter kan till exempel bli en del av ett stödverktyg för människor i utsatthet, men även för andra grupper som hantverkare, förskolor och skolor. Samtidigt visar exemplet var gränserna går: om vissa toaletter drivs privat och kanske inte finns med i den tillgängliggjorda öppna datan uppstår nya frågor om vad som syns, vem som ansvarar för informationen och hur den hålls uppdaterad.
Att behovet finns märks också i användningen. Under maj hade Trygga platser omkring 70–100 besök per dag, enligt Stockholms Stadsmission, och användningen ökade stadigt. Det visar att tjänsten inte bara svarar mot ett tänkt behov, utan används i praktiken.
Mer inspiration: En gemensam karttjänst visar kraften i samverkan och öppna data
Trygga platser pekar också på en större samhällsfråga. Civilsamhällets mötesplatser når ofta människor som det offentliga har svårt att nå. När informationen om dessa platser blir lättare att hitta kan den bidra till trygghet och tillit i vardagen, men också stärka samhällets förmåga att nå människor med stöd vid kris.
Maria ser gärna att den här typen av information samlas bredare.
– Om man skulle vara krass hade det varit mycket bättre om Stockholms stad hade haft den här kartan och lagt in både sin egen verksamhet och civilsamhället, säger hon.
Samtidigt arbetar regeringen, Boverket och SCB med uppföljning av utanförskap på områdesnivå. Statistik kan visa var behoven är stora. Men den som söker stöd behöver också veta vart den kan gå, vilken tid platsen är öppen och vilken hjälp som faktiskt finns där. På den ena sidan finns data för analys, planering och uppföljning. På den andra finns en person med en mobil i handen.
Den svåra delen börjar efter lansering
Många digitala initiativ börjar med ett tydligt behov och ett stort engagemang. Den svåra frågan kommer ofta senare: hur hålls informationen aktuell över tid? För Maria är svaret tydligt: långsiktigheten bygger på kvalitetssäkrad data och ett tydligt ansvar för hur informationen ska uppdateras och förvaltas.
MetaSolutions har bidragit i arbetet med Trygga platser genom sin roll som leverantör inom Nationell Dataverkstad. Stödet har bland annat kommit från Mattias Axell, kundrådgivare på MetaSolutions, som har väglett projektet i frågor om datadelning, öppna data och informationsstruktur.
En viktig del har handlat om hur information kan delas och återanvändas på ett mer hållbart sätt. Genom öppna och standardiserade data kan privata, civila och offentliga aktörer till exempel dela intressepunkter och information om offentliga toaletter, så att Trygga platser och andra tjänster enklare kan hämta in, använda och uppdatera informationen.
Prova gratis: Testa EntryScape Free
Lärdomen är viktig även för offentlig sektor. När data om samhällsservice, platser och stödinsatser publiceras strukturerat kan fler aktörer bygga vidare på den. Då behöver inte varje ny tjänst börja med att samla in samma uppgifter på nytt. Det ligger nära MetaSolutions arbete med EntryScape: att hjälpa organisationer att beskriva, publicera och förvalta data så att den blir möjlig att hitta, förstå och återanvända.
Trygga platser Stockholm visar därför något större än värdet av en karta. Den visar vad som krävs för att digital samhällsnytta faktiskt ska fungera: verkliga behov, tydliga avgränsningar, genomtänkt design och information som går att förvalta över tid.
Läs mer om EntryScape Free eller ladda ned vår guide "Kom igång med öppna data".