Värdefulla data ska publiceras – öppna data förenklar

Från juni 2024 måste offentliga organisationer, som kommuner, publicera data som klassas som värdefulla av EU. Det finns i vissa fall möjlighet att söka uppskov till 2025. De här datamängderna ska vara tillgängliga kostnadsfritt, på ett sätt som gör dem enkla att återanvända. Organisationer som redan publicerar öppna data får en enklare resa med att uppfylla kraven, än de som inte gör det.

Även om många datamängder inom offentlig sektor är viktiga så är vissa datamängder viktigare än andra. De finns av en anledning. Så kan tankarna bakom begreppet ”värdefulla datamängder” beskrivas. Det handlar inte om godtyckliga värderingar, utan om en lista över datamängder som offentliga organisationer i EU-länder kostnadsfritt ska göra tillgängliga på sätt som gör datamängderna enkla att återanvända. På engelska kallas värdefulla datamängder för ”high value datasets” (HVD).

Det här påverkar direkt Sveriges kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra offentliga skattefinansierade organisationer. I det här fallet är det EU-kommissionen som, i samråd med medlemmarna, definierar vilka datamängder som omfattas.

Anmodan att göra datamängderna tillgängliga görs med en så kallad genomförandeakt. Det innebär att kraven blir direkt gällande i respektive land, till skillnad från den generella lagen om öppna data som är ett direktiv, som implementeras genom en nationell tolkning och lagstiftning. Om kraven inte uppfylls kan det leda till vite, i skrivande stund oklart i vilken omfattning.

– Det här medför utmaningar för svensk offentlig förvaltning som inte främst är tekniska, utan mer handlar om att utforma processer och rutiner, förklarar Johanna Fröjdenlund Runarson, samordnare för öppna data på SKR, Sveriges kommuner och regioner.

Allt från geodata till väderdata

EU-kommissionen offentliggjorde listan över vilka datamängder det gäller 20 januari 2023, men genomförandeakten trädde i kraft 20 dagar efter publicering – alltså 9 februari. Då angavs att offentliga organisationer har 16 månader på sig att göra angivna datamängder tillgängliga enligt de nya villkoren. Det innebär att deadline är 9 juni 2024, men det finns en möjlighet att söka uppskov till juni 2025.

Genomförandeakten omfattar i dagsläget följande sex kategorier av datamängder:

• Geospatiala data.
• Data om jordobservation och miljö.
• Meteorologiska data.
• Statistik.
• Data om företag och företagsägande.
• Data om rörlighet (mobilitet).

Den kompletta listan över datamängder som omfattas finns här. Kraven på tillgängliggörande vad gäller format ser olika ut beroende på vilken datamängd som avses.

EU-kommissionen har också publicerat en studie om vilka ytterligare datamängder som kan komma att omfattas i framtiden. Det är en diger lista med data om: miljö- och klimatförändringar, energi, ekonomi, offentlig förvaltning, hälsa, juridik och språk.

Förlängning av öppna data

Johanna Fröjdenlund Runarson berättar att genomförandeakten, alltså själva listan över datamängder, även medför utmaningar på central nivå inom svensk offentlig förvaltning.

– Lagstiftningen är på plats, men en nationell samordnare behövs. Särskilt när det gäller återrapportering till EU, men även för att analysera överlappande lagstiftning, som till exempel dataförvaltningsförordningen, AI-akten, med flera, säger hon.

För enskilda offentliga organisationer kan arbetet med värdefulla datamängder ses som en förlängning av det generella arbetet med att hantera och publicera öppna och delade data.

– Säkerhetsfrågan kommer av naturliga skäl som en motpart till diskussionen om öppna data. Men det är viktigt att ha med sig i diskussionen att lagen och förordningen inte ställer några som helst krav på att nya datamängder ska tas fram, säger Johanna Fröjdenlund Runarson.

Hon påpekar vidare att regelverket fokuserar på befintliga data, för vilka avgiftsfrihet och tillgänglighet för vidareutnyttjande är i fokus. Lagen inleds med en tydlig instruktion om det.

Data flödar mellan länder

Genomförandeakten för att göra datamängder tillgängliga, i praktiken som öppna data, kanske kan upplevas som en belastning. Men anledningen till att genomförandeakten finns är att enkel tillgång till data ger många fördelar internt i offentliga organisationer, för näringslivet, enskilda medborgare, och för samhället i stort, till exempel vad gäller demokratifrågor.

Data behöver finnas tillgängliga för den digitala transformation som genomsyrar samhället. Att initiativet kommer från EU visar också på vikten av harmonisering över nationsgränserna. Det ska vara enkelt att bygga sömlösa tjänster med data från olika EU-länder.

Det pågår ett flertal satsningar på att göra offentliga data tillgängliga i Sverige. Ett exempel är databasen Kolada med statistik om kommuner och regioner som numera finns tillgänglig på Sveriges dataportal.

Ett konkret exempel på hur data kan bidra till samhällsnytta är den stora brand som inträffade i Västmanland 2014. Det visade sig att kartor inte bara var svåra att få tag på för räddningstjänsten, utan även var av dålig kvalitet. Det ledde helt enkelt till att räddningstjänsten kom fram senare än nödvändigt och förutsättningarna för att släcka branden i tid försämrades.

– Öppna data bidrar till ett stabilare samhälle. Standardiserad och enkel tillgång till data av hög kvalitet gynnar alla, säger Johanna Fröjdenlund Runarson.

Mallar i EntryScape

För MetaSolutions som leverantör av plattformen EntryScape för att hantera och publicera öppna och delade data är genomförandeakten för värdefulla datamängder självklart viktig.

– Vi har förenklat hanteringen av värdefulla data. EntryScape Catalog var det första verktyget på marknaden där värdefulla datamängder kan märkas upp, berättar Mattias Axell, rådgivare och utbildare på MetaSolutions.

Kontentan är att det är dags för offentliga organisationer att sätta i gång med att göra värdefulla datamängder tillgängliga.

Hur ska din organisation komma igång? Kom in och diskutera i vår forumtråd här!