Geodata är guldet som glimrar i landskapet

Rätt använd har geodata stor potential för effektivisering och för att bidra till att skapa värde. Men då måste den göras tillgänglig på ett standardiserat sätt. Lösningar för att hantera geodata som öppna data på ett effektivt sätt ger en lösning.

Geodata, eller GIS-data (geographic information system), är långt ifrån bara koordinater på kartor. En lekmannaförklaring är att det är data om allt som kan placeras fysiskt, eller ”i rummet” som en mer bildad person säkert skulle säga.

Praktiska exempel är data om vägar (start, slut, längd och kanske även skick) och om byggnader (placering, höjd, något storleksmått, etcetera). Riktigt intressant blir det när vi närmar oss gråzoner. Är till exempel byggnadsåret för en byggnad att betrakta som geodata?

Kanske inte, men geodata blir mer användbara när de kan kopplas ihop med andra data. I fallet byggnadsår kan vi tänka oss att göra en analys av hur gamla fastighetsbestånden är i olika delar av en tätort. Den informationen kan vara ett viktigt beslutsunderlag för att bedöma hur en kommuns eller ett fastighetsbolags underhållsresurser ska fördelas.

Exemplen på användning av geodata är otaliga. Om du funderar en stund själv så kommer du säkert på hur många datamängder som helst. Men du kommer nog inte på hur du kan få tillgång till alla dessa datamängder.

Det handlar om stora värden. Lantmäteriet har på uppdrag av regeringen gjort en väl genomarbetad analys av vad publiceringen av särskilt värdefulla datamängder kan innebära. Rapporten visar på värden på mellan 10 och 20 miljarder kronor per år, för den offentliga och privata sektorn sammantagna.

För geodata, eller geospatiala data som de kallas, specifikt kommer Lantmäteriet fram till en samhällsekonomisk nytta på  5,4 miljarder kronor.

Nästan all verksamhet inbegriper arbete med kartor

Kalkylerna och nyttoberäkningarna för användning av geodata skiljer sig i princip inte åt mot de för andra typer av data eller från digitalisering i allmänhet. Förutom att geodata kan komma till användning mer frekvent än många andra typer av data. Det finns alltså en stor potential för att dra nytta av geodata. Men bristande tillgång till geodata gör att den potentialen inte realiseras.

Bristen på, eller i alla fall svårigheterna med, tillgång till geodata och data som hör ihop med dem är det största hindret mot att kunna dra nytta av dem. Eftersom geodata inte är tillgängliga från kommuner, regioner, myndigheter, organisationer, företag eller privatpersoner kommer de inte till användning.

Geodata sticker ut på flera sätt. Ett exempel är att nästan all kommunal verksamhet på olika sätt inbegriper arbete med kartor. Om något ska göras i en kommun så måste utförarna helt enkelt veta var det ska göras.

Hantering av geodata är också ett väldigt tekniskt område, med standarder att följa, fackuttryck att förstå och ett behov av att veta vad som ska ingå i de kompletta datamängder man behöver hantera. För att uttrycka det enkelt: det blir väldigt mycket, ofta till synes konstiga, data att handskas med.

Utmaningarna

Låt oss göra en probleminventering med avseende på geodata:

• Data finns oftast inte tillgängligt.
• Data är svåra att förstå.
• Det är viktigt att arbeta med kompletta datamängder. Det krävs kunskap, eller verktyg, för att säkerställa att man gör det.
• Det är viktigt att följa standarder för hantering av geodata.

 

Varför är standarder för geodata viktiga? Av flera skäl:

• För att enkelt kunna överföra geodata mellan tjänster och applikationer.
• För att enkelt kunna förstå, samla in, kategorisera, publicera och få åtkomst till geodata.
• Publicering och åtkomst sköts med fördel på portaler.
• För att kunna använda standardverktyg för att sammanställa, analysera och använda geodata på andra sätt.

 

Kort sagt, för att kunna sprida och dela geodata.

Behoven av tillgänglighet, enklare förståelse, att säkerställa kompletta datamängder och att följa standarder, samt att enkelt kunna kategorisera, publicera och få tillgång till geodata pekar entydigt på en lösning: ett verktyg för att hantera öppna data som innefattar metadatamallar för geodata som är utformade i enlighet med rådande standarder.

Men arbetet med data måste ta hänsyn till att alla data inte är geodata, dvs en strategi måste också inkludera andra data. Hur det kan fungera tittar vi på i nästa text om geodata.