17 ambitiösa hållbarhetsmål har en sak gemensamt: det behövs data, både för att kontrollera måluppfyllnad och för att bygga nya lösningar. Öppna data blir ett naturligt inslag i det här arbetet.

Agenda 2030 är den vardagliga samlingsbenämningen på de 17 hållbarhetsmål som FNs generalförsamling antog 2015. Som namnet anger är ambitionen att uppfylla målen till 2030. Vi hittar mål för allt från att avskaffa fattigdomen i världen, till att stärka det globala partnerskapet.

Gemensamt för samtliga mål är självklart att det behövs tillgång till data för att kontrollera om målen uppfylls och i vilken takt arbetet fortskrider. Det innebär tekniklösningar, processer och inte minst människor för att samla in, lagra, bearbeta, analysera och presentera data.

Men hanteringen av data är viktigare än så i arbetet med att uppfylla de 17 målen. I många fall är data en central resurs för att skapa lösningar för att uppfylla målen. Låt oss titta närmare på två uppenbara exempel på hur öppna data kan bidra till lösningar.

Hållbar energi är datakrävande

Mål nummer sju är att säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad. Förenklat kan man säga att smart användning av förnyelsebara energikällor som sol och vind är en viktig aspekt för att uppfylla det här målet.

Redan idag i Sverige arbetas det med det här. Stiftelsen STUNS i Uppsala arbetar till exempel med att öka intresset för hållbara energikällor, inte minst bland fastighetsägare. För att lyckas med det, och med att göra jämförelser mellan olika nya tekniklösningar, krävs det data.

STUNS har valt att arbeta med öppna data för att publicera information om till exempel solcellsanläggningar. På så vis hoppas man sprida kunskap och därigenom öka användningen av hållbara energikällor.

Ett annat exempel är Energimyndigheten som i rapporten ”Energipilot Gotland” redovisar en studie av hur ett hållbart energisystem skulle kunna införas på Gotland. Här finns gott om exempel på hur publicering av öppna data kan underlätta att hantera de utmaningar som finns i arbetet.

Hållbara städer byggs med data

Ett kanske ännu tydligare exempel på värdet av data finns vad gäller mål nummer elva, att skapa hållbara städer och samhällen. Även här är arbetet i full gång i Sverige, bland annat inom ramen för initiativet Sharing Cities. Här bidrar bland annat KTH.

Data som en resurs är en återkommande faktor. Det handlar om att hantera miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer, lägg till att det underlätta skapandet av nya affärsmodeller. Det handlar både om att sprida information för att underlätta jämförelser och öka intresse, och om data som fundament i nya processer. Inom Sharing Cities har man funnit att öppna data är ett effektivt verktyg för att sprida och dela på data.

Mer än ”bara” FN-mål

De flesta av FNs 17 mål är relevanta för svenska förhållanden, i varierande grad. En återkommande aspekt är att det krävs effektivisering av offentlig verksamhet. Även här är hantering av data i allmänhet och öppna data i synnerhet viktiga beståndsdelar i nya lösningar.

En stor utmaning under de kommande tio åren blir att bygga nya tekniklösningar, processer och verksamheter där datahantering bidrar både till specifika globala mål, som de 17 FN-målen, och till effektivisering av den svenska offentliga sektorn. Eftersom den grundläggande vitsen med öppna data är att underlätta spridning och delning av data, så är öppna data en bra utgångspunkt när nya lösningar ska skapas.

Smart digitalisering inom offentlig sektor

I ”5 digitaliseringsutmaningar inom offentlig sektor – här är vägen ur dataträsket” gör vi en djupdykning i den prekära situationen inom offentlig sektor. Förutom att belysa utmaningarna ger vi även konkreta förslag på hur delning av data kan utgöra en del av lösningen. Ladda ner vårt white paper kostnadsfritt.