Saknar du data till en app? Begär ut!

Alla är överens om att data är bränslet i det moderna samhällets motor. Varför är det då krångligt att få ut publika data från myndigheter? Det är ibland bara viljan från myndigheter att hjälpa till. Ett tips till frustrerade apputvecklare är att begära ut data för att sätta tryck på det offentliga Sverige.

Sverige har länge framhållits som ett exempel på ett transparent samhälle, tack vare offentlighetsprincipen. Den innebär enkelt uttryckt att vem som helst har rätt att ta del av allmänna handlingar (tryckta eller elektroniska som förvaras hos myndigheter, både sådana som kommit utifrån och sådana som skapats på myndigheter).

Det finns dessutom numera EU-lagstiftning, PSI-lagen, som reglerar tillgång till den här typen av information. Kontentan är att väldigt mycket offentlig information ska vara tillgänglig för vem som helst, även för utvecklare som vill slå mynt av den.

Men det är långt i från alltid enkelt att få tillgång till offentliga data, trots att det faktiskt är en rättighet. Att hantera offentliga data som öppna data skulle underlätta hanteringen. Hur kan man förändra den här situationen och få i gång publicering av öppna data på myndigheter, när det är lämpligt? Och vem är bäst lämpad att driva igenom en sådan förändring?

Ett spår är att utvecklare som behöver tillgång till offentliga data, i form av allmänna handlingar, börjar ställa krav på såväl enskilda myndigheter, som på centralt placerade tjänstemän och politiker. Ju mer intresse som finns för att ta del av offentlig information, desto mer trängande blir behovet för myndigheter att se över hanteringen av den.

Det som är högst oklart i många fall är hur informationen ska begäras ut och hur den kan levereras. Det finns skräckhistorier om myndigheter som insisterar på att faxa information, som det verkar för att krångla till det för personer som har fräckheten att begära att få ta del av informationen.

Här har PSI-lagen fokus även på att information ska tillhandahållas elektroniskt, men det gäller långt i från alla fall. Det finns ett kapitel just om att begäran att få vidareutnyttja i PSI-lagen, som kom till för att förhindra begränsning av konkurrens från en myndighets sida.

Ett drömscenario för apputvecklare är att myndigheter gör allmänna handlingar tillgängliga digitalt som öppna data, helst via APIer (programmeringsgränssnitt). Det skulle förenkla utveckling av appar som bygger på offentlig information väldigt mycket. Med en enhetlig hantering av metadata (data om data) blir jakten på data för apputveckling enkel, både i enskilda fall och tack vare att likartade lösningar kan användas för utveckling av olika appar.

Men det är idag för få myndigheter som publicerar öppna data, med eller utan APIer. En anledning är uppfattningen att det kommer innebära stora kostnader för en myndighet och ta resurser för att hantera öppna data. Men blir det en vinst- eller förlustaffär att satsa på öppna data?

Det kan ifrågasättas om ett skiftat fokus från traditionellt kommunikationsarbete med rapporter och webbredigering, till informationsförvaltning, inklusive öppna data, skulle kosta mer eller faktiskt medföra en besparing. Men en sak är klar: idag lägger många myndigheter ner stora resurser på manuell hantering av information som begärs ut. Det finns exempel på myndigheter där sex personer jobbar heltid med det. Det finns alltså en rationaliseringspotential, i alla fall på vissa myndigheter. Även arbetet med sin egen webb kan bli enklare.

En del av lösningen att komma vidare bör vara att berätta om de positiva effekter som rationell hantering av offentlig information kan få, i flera led. Det finns potentiella vinster för enskilda företag som bygger tjänster, för enskilda medborgare som kan ta del av tjänsterna och för samhället i stort. Och om man drar det till sin spets så krävs en rationell hantering av data för att lyckas med att bygga smarta och hållbara städer.

För att sammanfatta, de potentiella vinnarna vad gäller ökad användning av öppna data för att hantera allmänna handlingar på myndigheter är flera:

• Myndigheterna vinner själva, då de kan rationalisera hanteringen av information.
• Företag som bygger appar och tjänster baserad på offentlig information.
• Enskilda individer kan enkelt del av allmänna handlingar.
• Samhället i stort, som blir mer transparent.