Det saknas komplett data och statistik om offentliga upphandlingar och skälen till det är flera. En rotorsak är svårigheter med att driva de IT-projekt som krävs för att öka transparensen. Men det finns en enkel lösning i form av öppna data.

Det är nog få personer i Sverige som inte vill ha ökad insyn i och transparens för offentlig hantering av pengar. Det skulle i så fall vara givare och mottagare av mutor, och andra som sysslar med ljusskygg verksamhet, som bedrägerier.

Det kanske främsta exemplet på behovet av ökad insyn gäller offentliga inköp, vilka omfattar cirka 700 miljarder kronor per år enligt Upphandlingsmyndigheten. Och det finns onekligen självinsikt bland personer som är involverade i sådana. Det är inte bara civilminister Ardalan Shekarabi som påpekar att det finns allvarliga brister vad gäller offentlig upphandling.

Till och med Upphandlingsmyndighetens generaldirektör Inger Ek skriver själv i en debattartikel i Dagens industri att det saknas statistik om offentlig upphandling i Sverige. Hon påpekar insiktsfullt att det inte bara handlar om statistik om annonserade upphandlingar, utan även om inköpsvärden.

Det är alltså svårt att med bestämdhet hävda hur offentliga inköp sköts. Ett antal skandaler som har uppdagats pekar i alla fall på att det finns problem. Även vi på MetaSolutions har berört ämnet.

Innan vi ägnar oss åt vilka problem det här beror på så är det på sin plats med en titt på konsekvenserna av att det inte finns statistik om offentliga upphandlingar:

  • Det öppnar för bluffakturor och andra bedrägerier.
  • Det underlättar korruption.
  • Det försvårar rationell och effektiv offentlig verksamhet.
  • Det gör det svårare för myndigheter, kommuner och andra att lära av varandra.
  • Det är ett hinder för leverantörer till den offentliga sektorn som vill göra ett optimalt jobb.
  • Det utgör en grogrund för myter och rena lögner om hur det offentliga Sverige fungerar.

Listan kan göras längre, men kan sammanfattas med en mening: det är svårt att veta vad man pratar om när offentliga inköp diskuteras, vilket gör det svårt att förbättra den.

Vad beror det på att det saknas statistik, och därmed insyn och transparens, om offentliga upphandlingar? Även här skulle man kunna skriva en lång punktlista, och till exempel ta upp regulatoriska hinder, men vi nöjer oss med en rotorsak som ofta förbises i debatten:

Arbetet med att skapa statistiklösningar utmynnar i IT-projekt. Och alla vet att IT-projekt är dyra, tungrodda, resurskrävande och inte sällan förvandlas till mardrömmar.

Så, ska man ge upp? Nej, så klart inte. Men det är läge att välja enklare lösningar för att få fram och hantera statistik. En sådan enkel lösning är att jobba med öppna data.

Bland flera skäl att jobba med öppna data kan två lyftas fram:

  • Det är en enklare, snabbare och billigare hantering som kräver åtskilligt mindre IT-kompetens, än att jobba med traditionella databaser, applikationer och kommunikationslösningar.
  • Distributionen av data, till dem som har behov av den, förenklas avsevärt.
  • Det är enkelt att dela data till flera kategorier av användare från medborgaren, journalisten till utvecklaren.

Visst, man kanske inte får en heltäckande dataanalys direkt. Men det borde vara bättre med en fungerande lösning som det går att bygga vidare på, än ingen lösning alls. En infrastruktur byggd på öppna data om offentlig verksamhet fungerar utmärkt som dataförsörjning till avancerade statistik- och dataanalys-lösningar.

Det blir framför allt enklare och billigare, och går snabbare, att välja en strategi med öppna data. Det bästa är att det går att börja redan idag utan samordning med andra.