Kampen för miljön får ny fart med kartor baserade på öppna data

En sajt på vilken vem som helst kan registrera information om skräp ger möjlighet till både forskning och konkret handling. Nyckeln till framgång är användningen av öppna data och att enskilda medborgare blir datakällor.

Är det smartast att jobba på en principiell idé med potential att förändra många verksamheter, och kanske hela samhället, eller är det bättre att fokusera på en specifik tillämpning? Svaret på frågan är naturligtvis att göra båda sakerna samtidigt.

Det är OpenLitterMap ett utmärkt exempel på. Det är en webbapplikation med vilken vem som helst kan både mata in och titta på data om nedskräpning, över hela världen. Sajten ger tillgång till både översiktlig och väldigt detaljerad information.

Inmatningen av data är enkel, geografisk information registreras till exempel automatiskt från den mobila enhet som används. Den kanske största vinsten med OpenLitterMap är att enskilda medborgare står för datainsamlingen. De blir en slags ”nyttobloggare”.

I skrivande stund syns det till exempel att det ligger 64 cigarettfimpar och skräpar i hörnet av Kungsgatan och Sveavägen i Stockholms innerstad. Det gjorde de i alla fall den 18 juni i år. Det syns hur som helst en bild på nämnda fimpar.

Den här tillämpningen, skräpinventering, är så klart bra på många sätt. Vi kan lämna miljöaspekterna och de estetiska faktorerna därhän, eftersom de är uppenbara. Att skräpdata, förlåt, data om skräp, hanteras som öppna data är en nyckelfaktor för att bereda väg för flera viktiga fördelar.

Så här förklaras användningen av öppna data på sajten, översatt till svenska: ”Att OpenLitterMap är öppna data innebär att vem som helst kan ladda ner dem gratis och använda dem till valfria syften, utan tillstånd. Ett exempel är att kommunen kan komma och städa bort skräp. Forskare kan komma på innovativa lösningar för att förbättra både policy och tjänster.”

Eller för att uttrycka det annorlunda: ”OpenLitterMap gör det möjligt för dig att bli en öppen medborgarforskare”. Lägg till det att även företag kan använda de öppna data som finns på OpenLitterMap. Kanske kan vara bra för att tipsa turister som gillar Sverige för att de tycker att det är så rent och städat här: Åk inte till den här platsen om du vill njuta av välstädade gator!

Sean Lynch som skapat OpenLitterMap valde också att arbeta med öppna data av mer strategiska skäl. Så här förklarar han det under ett samtal med MetaSolutions:

̶ Att försöka sälja in idén till en myndighet eller någon annan enskild aktör vore slöseri med tid. De är så fokuserade på sina egna verksamheter att de ibland inte ser helheten, säger Sean Lynch.

Han förklarar vidare att det är när företag, aktivister, medborgare i allmänhet, universitet och myndigheter har lika tillgång till data som kunskapsnivån kan höjas. Sean Lynch tycker att det är så forskning bör bedrivas, och med den synpunkten har han sannerligen en poäng.

– Nyckeln till framgång är att dela på data. Det finns andra skräpkartor som är mer populära än min, men för närvarande delar de inte med sig av data. Folk tittar på kartorna men funderar inte på vilka som har tillgång till underliggande data och som skulle kunna generera kunskap och skapa nya lösningar.

OpenLitterMap är ett exempel på hur öppna data kan utgöra underlag till nya samhällslösningar, och det är enkelt att förstå nyttan med sajten. Den visar också på flera nyckelfaktorer för att skapa hållbara och smarta städer: tillgång till relevanta data och behovet av samarbete mellan olika aktörer, vilket i bästa fall inkluderar medborgare i allmänhet.

För att den här typen av lösningar ska kunna byggas och för att de ska bli framgångsrika krävs det tillgång till data. För att det ska bli verklighet krävs det att så många aktörer som möjligt börjar publicera öppna data.