Öppen källkod – Ett bevis på öppenhet

Att bygga applikationer med öppen källkod är en lyckad strategi i sig. Men riktigt värdefull blir den först i kombination med traditionellt kvalitetsarbete. Öppen källkod blir då en garant för öppenhet i alla led.

Öppen källkod, eller ”open source”, innebär att programkoden som utgör en applikation finns tillgänglig för alla, att titta på, förändra och använda i egna applikationer. Från att ha varit en het potatis är öppen källkod i dag en strategi för att bygga många typer av populära mjukvaror.

EntryScape är en tjänst för hantering av öppna data och baseras på just öppen programvara. Eftersom kunder och andra har tillgång till källkoden är de inte lika beroende av MetaSolutions. De kan alltså själva vidareutveckla lösningar om det skulle behövas.

– Det är en trygghet för våra kunder, för företag och organisationer som bygger vidare på våra lösningar, säger Hannes Ebner, produktchef på MetaSolutions.

Ett skäl för offentliga organisationer att satsa på öppen källkod är att det är lättare att kontrollera att mjukvaror följer önskade standarder. Ett annat skäl är att prisnivån för öppna mjukvaror ofta är lägre än för stängda, eller ”proprietära” som de också kallas.

Öppen källkod behöver inte va synonymt med gratis

Det finns en del missuppfattningar om öppen källkod. Vad som är tillåtet, och hur det behöver genomföras, bestäms av den licens som används. Man kan sällan göra precis vad som helst utan det finns vissa begränsningar. Här följer ett exempel: vissa licenser kräver att om man använder sig av programkod som är öppen i en annan mjukvara, behöver hela den större mjukvaran släppas under den licens som används för koden som infogas.

Öppen programvara behöver inte heller vara synonymt med gratis, även om öppna mjukvaror ofta inte kostar något. En vanlig modell är att en grundläggande mjukvara är gratis, medan tilläggstjänster kostar. Och att koden till en mjukvara är öppen utgör inget hinder för att mjukvaran som den finns i är ett varumärke som ägs av ett företag.

Det finns flera potentiella fördelar med öppen källkod. Till exempel att det förekommer ”communities” med utvecklare från hela världen som bidrar till öppna mjukvaror. En annan är att programkod mår bra av att granskas av många ögon, vilket blir enklare att få till med öppen källkod.

Men även en öppen källkod behöver support och kvalitet. Myntets baksida med communities kan vara problem med att få en sammanhållen supportad lösning. Lösningar som är byggda på ett stort community kan paradoxalt nog sluta som en inlåsning till ett företag som ger support.

Öppna standarder blir med automatik transparenta

Hur får man det bästa av två världar? För MetaSolutions, och dess kunder, är det framför allt två aspekter som sticker ut.

För det första finns fördelarna med öppen källkod, som trygghet. Detta kommer till sin rätt i kombination med traditionellt kvalitetsarbete som skapar tydlig struktur. Öppen källkod innebär inte per automatik att det blir just ordning och reda.

– Det behövs fortfarande en supportorganisation, strukturerad förvaltning och en genomtänkt plan för vidareutveckling av en mjukvara, säger Hannes Ebner.

Den andra aspekten kan tyckas vara av filosofisk art, men är verkligen praktisk till sin natur. Ett tillämpningsområde som hantering av öppna data kräver i högsta grad att lösningar bygger på öppna standarder. Till exempel för hantering av metadata. Ett exempel på en viktig standard i sammanhanget är DCAT-AP som bland annat täcker in datakataloger.

Lösningar som bygger på öppna standarder blir med automatik transparenta, eftersom grunderna för hur de fungerar är publika. Det gör att det blir naturligt med öppenhet även vad gäller källkoden för mjukvaror. Det skulle bli konstigt om ett företag å ena sidan propagerar för öppenhet genom användning av öppna standarder, men å andra sidan bygger proprietära mjukvaror baserade på stängd källkod.

Rätt gjort blir öppen källkod en garant för öppenhet i alla led, inte minst vad gäller att applikationer och tjänster baseras på öppna standarder.