Energipilot Gotland

På Gotland pågår ett spännande projekt för energiomställning. Här är sex konkreta förslag på öppna datamängder som garanterat underlättar.

Att vi måste förändra vår produktion och konsumtion av energi framstår som allt mer självklart för varje dag, liksom att tillgång till data, helst öppna data, underlättar den omställningen. Men hur ska det gå till?

Ett, av många, problem är att det totala energisystemet är väldigt komplext och svåröverskådligt. Man ser, så att säga, inte träden för all skog.

I sådana situationer brukar en lämplig ansats vara att börja med att studera ett begränsat problemområde. Kanske ett delområde, eller ännu hellre en miniversion av helheten. Det senare är precis vad Energimyndigheten har gjort, vilket redovisas i en färsk rapport med titeln ”Energipilot Gotland” och undertiteln ”Färdplan för att möjliggöra att Gotland blir pilot för ett hållbart energisystem”.

Eftersom Gotland är en isolerad ö borde det vara enklare att få grepp om hela energisystemet än det är för hela Sverige. Men enkelt är det inte, i rapporten står att läsa att energisystemet på Gotland ”är komplext och det är många delar som måste fungera för att allt det vi i vanliga fall tar för givet ska fungera”.

Vilka delar och utmaningar finns och vilka data om dem behövs för att underlätta en förändring?

Till att börja med visar det sig att Gotlands län har högst utsläpp av växthusgaser per capita av samtliga län i Sverige. Det framgår av en rapport gjord av Sweco. I en rapport gjord av Uppsala Universitet och Ramböll kommer man fram till att utsläppen av växthusgaser på Gotland behöver minska med 16 procent per år från och med 2020, för att man ska kunna nå Parisavtalets mål.

På en mer detaljerad nivå listas utmaningarna nedan. Vi på Metasolutions kompletterar varje utmaning med ett förslag på publicering av en öppen datamängd.

Utmaning 1: Lokal förankring

Det anses avgörande att boende och verksamma på ön är delaktiga i processen med energiomställningen. Det finns ett behov av att informera individer, föreningar och företag. Det handlar kunskap, men även om vilka stödmöjligheter som finns.

Datamängd 1: Tillgängliga ekonomiska stöd för energiomställning.

Utmaning 2: Flexibelt och robust elsystem

Redan i dag är all el som produceras på Gotland förnybar, förutom el avsedd för reservkraft. Den största delen produceras med vindkraft. Utmaningen är att efterfrågan på el för industrin förväntas tredubblas. Produktionen av förnybar el måste alltså öka. Det kan åstadkommas med en kombination av lösningar, som till exempel batterilager. För att lyckas krävs en dialog mellan privata och offentliga aktörer. Men när och hur uppstår el-brister idag?

Datamängd 2: Elavbrottsdata med detaljer om när och hur avbrott sker

Utmaning 3: Elektrifiering av industrier

Det finns många koldioxidintensiva industrier på Gotland, som har mycket stor klimatpåverkan. Om de går över till hållbara och fossilfria energikällor som biobränslen, samt elektrifieras, kan utsläppen minskas kraftigt. Då behövs forskning, innovation och demonstrationer, vilka samtliga är dataintensiva aktiviteter.

Datamängd 3: Information om forskningsprojekt inom elektrifiering av industrier.

Utmaning 4: Transportsystemet

Bilarna på Gotland är äldre än i övriga Sverige, vilket innebär att en lägre andel körs med biodrivmedel och att andelen elbilar är färre.

Datamängd 4: Laddstationer för elbilar på Gotland.

Utmaning 5: Smart renovering

Det finns många gamla byggnader på Gotland, vilket är problematiskt ur ett energiperspektiv. Men det finns mycket att göra när gamla byggnader behöver renoveras. Det finns alltså ett behov av information om renovering som ger energismarta byggnader. För att start med rätt byggnad är jämförelser viktiga.

Datamängd 5: Energideklarationer som öppna data.

Utmaning 6: Jordbruk och skogsbruk

Det finns potential att minska, i bästa fall eliminera, växthusgasutsläpp från jordbruk och skogsbruk på Gotland. Ett exempel är olika typer av kolinlagring i skog och mark. Här behövs både kunskap och stöd.

Datamängd 6: Som du kanske vet är boskapsdjur en källa till utsläpp av växthusgaser, i form av metan när de pruttar. För att få ett grepp om var sådana utsläppskällor finns så behövs det data om var det finns kor, eller nötkreatur som det heter. Och sådana register har Jordbruksverket, dels ett register över produktionsplatsnummer, alltså var djur finns, dels ett över förflyttningar av djur. Om den informationen var tillgänglig som öppna data skulle det vara relativt enkelt att skapa en ”metankarta” över Sverige.

De datamängder vi listar ovan kommer från kända aktörer som Boverket, Region Gotland, Energimarknadsinspektionen, med flera. De finns idag så bara att publicera.

Det här är några exempel på data som kan behövas för att underlätta den nödvändiga energiomställningen. Eller kanske till och med för att överhuvudtaget möjliggöra den. För att förenkla publiceringen och konsumtionen av sådana data maximalt är öppna data ett givet alternativ.