Sverige går miste om stora värden av öppna data

Sverige går miste om stora värden av öppna data

Sverige går miste om stora värden av öppna data
– En jämförelse av öppna data mellan Storbritannien och Sverige

Trots att Sverige länge har uppfattats som ett land som ligger i framkant vad gäller digital innovation, blir vi frånåkta av andra EU-länder som kommit mycket längre. Detta gäller särskilt innovation av nya tjänster som är baserade på öppen, tillgänglig och återanvändbar data. Det är hög tid att på allvar snabba på publiceringen av öppna data i Sverige – och vi svenskar kan lära av vad som gjorts i Storbritannien.

Sverige är känt som ett land som alltid varit positivt inställt till teknikutveckling. Det demokratiska välfärdssamhället vi har idag är byggt på transparens och öppenhet mellan politiken, myndigheter och medborgare.

Vi ställer här frågan om den långsamma svenska utvecklingen beror på avsaknad av kvalitativ data eller om det är ett volymproblem, dvs för lite data. Genom en jämförelse med Storbritannien och den långa historik av datapublicering som finns där försöker vi i denna artikel dra slutsatser om vad som behöver göras.

Ekonomisk tillväxt med hjälp av teknik

Argument som ofta förekommer i diskussionerna om digital utveckling är vikten av tillväxt, vilket vårt välfärdssamhälle bygger på. Intentionen fortsätter vara att vidareutveckla samhället med innovation i rättvis konkurrens mellan företag men nu kräver det bygget också digital öppenhet och tillgänglighet.

Hittills har offentliga organisationer använt digitalisering för att effektivisera sin egen verksamhet, exempelvis e-tjänster. Det är bra men då mycket av detta nu är gjort så sjunker värdet av fortsatta investeringar som endast motiveras med intern effektivisering. Potentialen i digitalisering ligger nu utanför den enskilda organisationen. Den finns istället i privat näringsliv och i offentligt – privat samarbete.

För att Sverige ska kunna skörda frukterna av digitaliseringen och fortsätta vara konkurrenskraftigt måste nu det svenska systemet få nya konstellationer att skapa nyttor på den data som finns inom det offentliga.

Två aspekter – volym och långsiktighet

I svensk debatt kring frågan om öppna data hörs ofta att vi “först ska öppna den data som är mest värdefull”. Men hur ska en offentlig organisation förväntas veta vad som är värdefull data för den som ska använda den?

En fråga blir här om det svenska problemet idag främst är avsaknad av “kvalitativ data” eller om det helt enkelt är avsaknaden av volym av data från många publicister?

Nästa fråga handlar om tillit och risk. Ett företag tar en risk då den investerar i utveckling av en applikation som bygger på öppna data. För dem blir det en förtroendefråga kring om datapubliceringen kommer att vara långsiktig. Är det rimligt att anta att långsiktigheten i publiceringen påverkar vidareutnyttjandet?

Storbritanniens framgång, vad kan vi lära oss?

I Storbritannien har man länge arbetat aktivt med vidareutnyttjande, spridning och publicering av öppna data från, och mellan olika myndigheter. Man har lyckats få fler att publicera mer och med tiden tycks också förtroendet mellan data-publicister (givare) och dataanvändare (tagare) ha ökat.

I dag är över 270 organisationer i Storbritannien identifierade som användare av öppen data för innovation av tjänster. I detta  ingår startups, forskningsinstitutioner och tech-företag och även större företag som Nike och PWC.

Big Ben och parlamentsbyggnaden

Historiska milstolpar i Storbritannien:

  • 2006 uppmanade teknikredaktörer på den engelska dagstidningen The Guardian de brittiska myndigheterna att dela med sig av sin skattefinansierade, offentliga data för fri användning och vidareutnyttjande.

  • 2007 togs ett förslag fram på hur engelska myndigheter och kommuner skulle kunna möta allmänhetens efterfrågan av information mer effektivt.

  • 2010 lanserades myndigheternas gemensamma webbtjänst data.gov.uk som innehåller tillgängliggjorda återanvändbara datamängder från den offentliga sektorn. Portalen skapades med förhoppningen att nya, innovativa tjänster skulle skapas baserad på datamängderna.

  • Startup inkubatorn ODINE rapporterade 2017 att dess inkubator för öppna data-företag har haft 57 medverkande med totalt 278 anställda i 18 länder. Intäkterna från de nyskapade företagen som inkuberats uppgick till 26 miljoner euro.

  • 2018 har Storbritannien 1422 öppna data-publicister och 45 000 dataset.

Om vi härleder detta och försöker förstå vad som faktiskt lagt grunden för denna tillväxt av företag så finns initiativ som kan jämföras mellan Sverige och Storbritannien. Politiker, institutioner och offentlig sektor i Storbritannien har hela tiden varit tillmötesgående till, och drivande av öppna data och det är nog här vi finner den största skillnaden mot Sverige. I och med att de i Storbritannien redan från början har agerat på insikten om värdet och vikten med ett bra arbete gällande öppen data så kan landet nu skörda resultaten från det.

Självklart genomgick även Storbritannien en beredande fas för hur arbetsprocesser gällande öppna data ska utformas och hur man ska hantera hinder smidigast. Genom att beskriva sina egna komplexa organisationer i form av ekosystem, kunde man lättare visa hur dessa ekosystem kan dra nytta av öppna data.

45.000 datamängder  > 1.600 datamängder

Om vi tittar på antalet datamängder som finns publicerade i Storbritannien och Sverige så ser vi direkt att Storbritannien har en accelererande ökning av öppna data. Sverige startade fyra år senare och har en i princip linjär publicering.

Nästan alla offentliga organisationer i Storbritannien publicerar data, totalt 1 422 av de ca 1 600 som bör publicera. Jämförelsen med Sverige är slående. Idag har vi 36 svenska organisationer som tillhandahållit data av totalt ca 660. Endast 25 av de 36 organisationerna gör sina egna publiceringar.


Publicerande offentliga organisationer oh antal publicerade dataset

Vänster: Illustration av antalet publicerande offentliga organisationer i Storbritannien jämfört med Sverige. Höger: Antal publicerade dataset i Storbritannien och Sverige.

270 identifierade användare av öppna data i Storbritannien år 2015

Ett mått på utveckling är antalet aktörer som faktiskt använder öppen data för sin verksamhet. 2015 gjorde Open Data Institute, ODI, en analys och kunde redan då lista 270 företag och organisationer som använde öppna data för sin verksamhet. Då fanns ca 18 000 datamängder tillgängliga. Av de 270 var det över 130 som hade startats efter lanseringen av data.gov.uk. Det finns alltså ett flertal företag som inte skulle existera utan tillgång till offentlig data. Motsvarande statistik över användande har vi ännu inte funnit i Sverige.

Barriärer och hinder i Sverige

I själva verket har vi i Sverige redan alla pusselbitar: Regeringen har en uttalad vilja, vi har en lag om tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppen data, PSI-lagen. Vi ligger långt fram när det gäller teknisk innovation och svenskarna är dessutom erkänt duktiga på att både ta till sig och använda ny teknik. Tillsammans med en väl utbyggd digital infrastruktur och en historiskt lång offentlighetsprincip ser allt bra ut.

Men trots det är fortfarande majoriteten av all offentlig myndighetsdata bakom lås och bom. Hur kommer det sig?

Vi tror det beror på flera skäl

  1. Myndigheternas bristande kunskap om öppna data vilket gör att medarbetare och tjänstemän känner sig osäkra och inte får tydliga uppdrag av ledningen att faktiskt börja. Med låg kunskap så överskattas också den arbetsinsats som krävs att påbörja arbetet.
  2. PSI-Lagens genomförande och uppföljning. Idag väljer aktivt många myndighetsledningar att inte uppfylla lagen genom att göra ingenting eller att bara göra mindre engångsinsatser.
  3. Myndigheternas uppfattning om var värdet av öppna data faktiskt finns, dvs ett gemensamt samhällsvärde. En myndighets uppdrag är väl definierat och det naturliga är att ta fram egna tjänster och kanske göra integrationer med andra myndigheter. Därför ifrågasätts av värdet att publicera då den egna organisationen inte “tjänar” på det dag ett.

Kontakta oss för att få hjälp att komma igång med publicering av öppna data.

Testa EntryScape Free och publicera dina första dataset enligt DCAT-AP idag!

Vad säger andra? – Open Data maturity index

Indexet visar att Sverige år efter år rankas kring plats 20 i EU. Vi har blivit förbättrat oss när det gäller kvalitet på data, metadata samt dataportal. Men vi har, år efter år, kvar samma brister inom styrning, policy och de delar som handlar om kännedom.

Utdrag ur Open Data Maturity Index 2018

Sverige kan komma ikapp på två år

Med samma relativa nivå som Storbritannien skulle Sverige ha 590 publicister (89% publicerade) och ca 19 000 publicerade datamängder. Om antalet aktörer skulle korrelera på samma sätt i Sverige som i Storbritannien så skulle det betyda att det skulle finnas 270 organisationer som använde öppna data för sin verksamhet.

För att Sverige ska komma upp i  89% som publicerar så innebär det 24 nya publicister varje månad i två år. Motsvarande för att komma upp i 20 000 datamängder är 760 datamängder per månad i två år. Är det möjligt att åstadkomma? Ja troligen.

Initiativ för att komma ikapp

Efter läsning av ODI och Open Data maturity index så går det inte att komma ifrån att den centrala styrningen och drivet kring frågan behöver förbättras. Våra förslag till centrala initiativ som kan öka medvetenhet och tryck:  

  1. Regeringsnivå. Upprepat lyfta fram samhällsvärdet av öppna data.
  2. Löpande statusrapporteringar över hela offentliga sektorn, “vem gör vad och hur mycket”
  3. Fokus på enkelhet. Enskilda organisationer bör starta med fokus på den data som de enkelt kan publicera direkt.
  4. Driva på gemensamma datamängder. Tala om hur de ska publiceras och börja med transparens som motiv t. ex. data om inköp, upphandlingar eller diarier.
  5. Praktiskt angrepp. Utbildningar och workshops till myndigheter fria att delta i med motprestation att göra faktiska publiceringar.

Mätning och styrning

Med ett samband mellan användande och volym så är det rimligt att sätta kvantitativa mål i fokus först. Två volymmål är naturliga, antal publicister samt antal datamängder.

Summering

Genomgången ovan och jämförelsen med Storbritannien ger oss skäl att tro att det finns en koppling mellan mängden öppet publicerad data tillgänglig för fritt kommersiellt vidareutnyttjande, och ekonomisk tillväxt i användandet av data. Det finns även goda skäl att tro att uthållighet i publicerandet ökar vidareutnyttjandet av data.

För att Sverige ska få del av värden kopplade till öppna data behöver faktiskt publicering i volym av många myndigheter komma igång nu.

Kontakta oss för att få hjälp att komma igång med publicering av öppna data.

Testa EntryScape Free och publicera dina första dataset enligt DCAT-AP idag!

Några brittiska företag med tjänster baserade på öppna myndighetsdata

Airtext

airText från CERC environmental software and services, använder bla Londons väder samt luftkvalitetsdata och gör notifieringstjänster för t. ex. allergi-varningar.

airtext
airtext från CERC environmental software and services

Shoothill

Har utvecklat verktyget Gaugemap – där bland annat kartor finns för ökad förståelse kring översvämningar samt information om hur man kan minimera översvämningsrisker.

Landmark Analytics

Landmark® Analytics tillhandahåller fastighetsdata, analys och automatisk värdering på fastigheter. Deras kunder är både privata företag, banker och offentlig sektor. Data kommer bl.a. från fastighetsregister. Nedan ser du ett exempel på en rapport i form av heatmap för fastighetspriser.

Landmark Analytics heatmap med fastighetspriser
Landmark Analytics heatmap med fastighetspriser

Doorda

Doorda har utvecklat unika algoritmer som gör det möjligt för företag att navigera, ansluta till och utnyttja lokala och nationella myndigheters öppna data kombinerat med tredjepartskällor. De erbjuder en digital karta för medborgare att enklare komma åt information om sitt lokalområde – exempelvis över brottsstatistik, lokala nyheter, skolor, trafiksäkerhet och fastigheter.

Inte redo än?

Ta en titt i vårt whitepaper som ger en grundligare genomgång om vad som gäller inför uppstart av ett projekt. Ladda ned whitepaper ”Molntjänst eller egenutvecklad lösning för öppna data” här.

langsiktighet

Källor:

Gävle kommun och öppna data

Gävle kommun och öppna data

Gävle kommun har nyligen börjat publicera öppna data. Bland de datamängder som Gävle nu publicerar finns kommunens baskartor/primärkartor, skoldata för både kommunala och privata skolor samt olika nyckeltal. På kommunens webbplats har de dessutom publicerat alla öppna data på en inbäddad PSI-datasida. Vi fick en pratstund med Marie Nilsson som arbetar som digital strateg i Gävle kommun.

Hej Marie, vad är det du arbetar med?
Jag arbetar som programansvarig för Gävle kommuns digitaliseringsarbete, “Digital förnyelse”. Det innebär att vi driver och samordnar digitala initiativ som ger medborgare och företagare bättre tjänster och service. Vårt fokus är inte tekniskt utan snarare att utveckla nya och smartare arbetssätt för att skapa nya tjänster och för att optimera de vi redan erbjuder. Det här gör vi genom att utnyttja möjligheterna med digitalisering för att uppfylla medborgarnas krav och önskemål på kommunen.

Vad var anledningen till att ni började titta efter lösningar för publicering av öppna data?
Vi ville komma igång snabbt och tänka stort men börja smått. Vi tänkte att det var bäst att dra nytta av vad andra gjort så att vi slipper uppfinna hjulet igen. Vi ville helt enkelt fokusera våra resurser på rätt saker.

Marie Nilsson

Marie Nilsson

Hur kom det sig att Entryscape hamnade på listan över möjliga leverantörer?
Vi gjorde en omvärldsbevakning och hittade EntryScape som erbjöd en lösning vi tycker är bra. Särskilt som den också ger spridning till nationella och internationella kanaler. De här datamängderna är väldigt viktiga för Sverige. Vi vill vara transparenta och dela med oss av data vi har. Vi valde Entryscape för att den erbjöd en lösning som är enkel att hantera, både för publicering och förvaltning över tid.

Vad uppskattar du mest med införandet av Entryscape?
Jag tycker att det var värdefullt med en utomstående expert som delar med sig av erfarenheter från andra kommuner och myndigheter. Vi började med en workshop som snabbt fick alla våra medarbetare på banan.

För oss var det viktigt att komma igång snabbt. Vi har haft detta på agendan i en längre tid och när vi väl bestämde oss ville vi komma igång så fort som möjligt. Det finns nyttor redan nu men de stora nyttorna uppkommer ju framförallt när det är många kommuner i landet som publicerar öppna data.

Vad är resultatet så här långt?
Vi öppnade upp detta den 27 november 2018 (tre veckor innan denna intervju gjordes) och har inte marknadsfört det ännu. Hemnet har dock redan fått positiva reaktioner på att data om våra skolor nu visas i samband med deras bostadsannonser.

Har det funnits några överraskningar eller utmaningar under processen?
Nej inga stora utmaningar, det har generellt varit positiva reaktioner. I vissa fall har det varit lite bökigt att identifiera vem som äger olika data. Det har varit lite detektivarbete att hitta vissa informationsägare men alla har varit hjälpsamma och bidragit i arbetet.
Vad skulle du ge för råd till andra som ska göra samma resa som ni gjort?
Jag tycker att mycket handlar om att bevaka vad som händer i omvärlden och lära av vad andra har gjort. Det finns olika nätverk eller intresseorganisationer man kan engagera sig i. Arbetar man mycket med geografiska data, som vi har gjort, är t. ex. Geoforum en bra generell kanal.

Hur ser planerna ut för er nu?
Vi vill publicera fler datamängder. Vi har redan kandidater för detta men har ännu inte fattat beslut om vilka vi ska prioritera. Vi tänker också göra om vår nuvarande projektorganisation till en linjeorganisation för det fortsatta arbetet. Och så ska vi ju förstås informera kommunens medarbetare och medborgare om de nya tjänster vi erbjuder. Jag ser verkligen fram emot att få arbeta vidare med mitt uppdrag!

Vi tackar Marie och Gävle för att de vill dela med sig om sin väg till bättre service till kommunens invånare och ökad transparens med hjälp av öppna data. Vi önskar förstås också lycka till med det fortsatta arbete. Är du nyfiken på vad Gävle gjort så här långt? Här kan du se de datamängder som Gävle publicerar: https://www.gavle.se/service-och-information/om-gavle-kommun/oppna-data/

Kontakta oss gärna om du också vill komma igång med publicering av öppna data i din kommun eller myndighet.

Gävlestrand

Gävlestrand

Om Gävle kommun
Gävle är en residensstad vid havet med gemytlig atmosfär, stark utveckling och ett bra läge nära internationell flygplats och storstadsregion.

 

Guide om Öppna data från IIS, Internetstiftelsen i Sverige

Guide om Öppna data från IIS, Internetstiftelsen i Sverige

Varför ska vi hålla på med öppna data?

Öppna data - en guide för beslutsfattare
Öppna data är till stor del bara en förlängning av offentlighetsprincipen.
En exemplarisk myndighet bör ta fram en strategi för systematiskt arbete med öppna data. Forskning visar att samhällsvinsterna blir stora när myndigheter publicerar öppna data, men trots detta är den främsta vinsten inte ekonomisk. Istället bidrar öppna data till ökad transparens i samhället, vilket i sin tur leder till mer upplysta medborgare och i förlängningen en förbättrad demokrati.

Vem har nytta av denna guide?

Chefer på alla nivåer – från generaldirektör till gruppchef – har förhoppningsvis nytta av denna guide. Genom konkreta tips och förslag samt exempel från verkligheten ska guiden ge inspiration som kan omsättas i praktisk handling. Guiden kan ses som en startguide eller snabbguide. Fokus är att ge beslutsfattare förståelse för nyttan av öppna data samt insikt i vanliga och viktiga frågor som ofta ställs i samband med att öppna data införs eller blir en större del av verksamheten.

Ladda ned guiden från IIS, Internetstiftelsen i Sverige, här: Öppna data – en guide för beslutsfattare

Guide: Metoder och krav vid upphandling av systemstöd för öppna dataprojekt

Guide: Metoder och krav vid upphandling av systemstöd för öppna dataprojekt

Reglerna för upphandling kring öppna data kan vid första anblick verka obefogat bökiga, framförallt vad gäller systemstöd. Vi tagit fram en översikt som förhoppningsvis sprider ljus över hur en myndighet eller kommun kan upphandla verktyg som stöd för ett öppna data-projekt.

Som leverantör av tjänster och IT-stöd så får vi ofta frågor om var och hur upphandling kan göras. Det finns flera möjliga sätt och de kan variera från fall till fall, men de flesta upphandlingar följer ungefär samma process.

Fyll i formuläret så skickar vi guiden ”Metoder och krav vid upphandling av systemstöd för öppna dataprojekt” till dig!

Lidingö stad

Lidingö stad

Lidingö stad – The municipality of Lidingö

ENG Summary
Summary: Lidingö Municipality, named as Lidingö stad is a municipality east of Stockholm in part of Metropolitan Stockholm. Lidingö has over 45 000 inhabitants and is located on the island of Lidingö. With a long history in publishing open data, Lidingö in the spring of 2017 took the decision to migrate all open datasets to EntryScape Catalog. The key drivers were to get a viable management process and publishing of open data to data portals.

The municipality of Lidingö have increased the open data publishing after selecting EntryScape Catalog as open data solution. After just three months of work Lidingö is now the biggest data publisher among the Swedish municipalities and more datasets are on the way. Lidingö choose EntryScape due to the built in support process for open data and the simplicity to create new API:s with a simple click.

Lidingö stad fortfarande största publicerande kommun

En av de tidiga publicisterna av öppna data i Sverige, Lidingö stad, ökar nu takten i sitt arbete. Med fler datamängder, större spridning, nya API:er och användande av nationella specifikationer når nu stadens öppna data en mycket större publik i Sverige och Europa. Med EntryScape Catalog publicerar Lidingö stad idag flest öppna data av alla Sveriges kommuner. 

Redan 2014 började Lidingö stad publicera öppna data. Då skedde det på egen webbplats och så småningom även på Stockholm stads dataportal. Då Lidingö började publicera så saknades en svensk nationell dataportal och även en standard för att beskriva data. Detta hindrade inte en pionjär och Lidingö gjorde tidigt över tjugo datamängder tillgängliga.

Bild på Marcus Molin och Björn Söderlund som driver Öppna data på Lidingö

Björn Söderlund, Utvecklingschef Lidingö stad: “Vi insåg tidigt att öppna data är ett naturligt och självklart sätt att skapa öppenhet och transparens och samtidigt stödja innovation. Vi var delaktiga och drev arbetet med öppna data från början både nationellt och regionalt. Med enkelhet i fokus och ett tight team visade vi att det går att göra flera datamängder öppna relativt enkelt.”

 

 

Marcus Molin och Björn Söderlund – driver Öppna data framåt på Lidingö

Lidingö ville nu få bättre spridning av sina datamängder nationellt och internationellt, samtidigt som man ville behålla enkelheten. Valet blev EntryScape Catalog som molntjänst från MetaSolutions. Den mötte alla tekniska krav och ger dessutom en komplett förvaltningsprocess. Allt är nu möjligt när bättre stöd för öppna data finns i och med en nationell dataportal, (öppnadata.se) samt en standard för metadata (DCAT-AP).

 

Bild på Lidingö stads skolor på Hemnet

Skoldata som öppna data

Björn Söderlund: “I vårt val av lösning valde vi också en partner, MetaSolutions. Tillsammans med dem kan vi utveckla våra öppna data vidare. Ett bra exempel vad detta ger möjlighet till är initiativet för skoldata som MetaSolutions och Hemnet gjort tillsammans och delat med sig av. Vi kunde snabbt publicera en datamängd som omedelbart används.”

I och med skoldatapubliceringen så finns nu Lidingö’s skolor med i sökningar på Hemnet. Det är primärdata och ger direkt access för en bostadssökande att borra ned i detaljer kring sitt val av nytt boende. Skoldata specifikationen är tillgänglig för alla.

 

 

Effektiv och enkel lösning

Efter att EntryScape introducerats kan Lidingö enkelt göra mer nytta utan att ha ökat sina förvaltningskostnader. Nu med checklistor i EntryScape för att kunna utvärdera nya datamängder såväl som att enkelt kunna förvalta sina öppna data vidare. Även avancerat stöd för att skapa och förvalta API:er är i bruk.  

Marcus Molin- Systemansvarig: “När vi lägger upp datamängder till EntryScape så kan vi också skapa nya API:er till våra data otroligt enkelt. Ett API med ett knapptryck av det som bara var Excel förut. Format som jag som tekniker vet att utvecklare uppskattar.”

Eric Hjelmestam, MetaSolutions: “Att få jobba med någon som har lång erfarenhet inom öppna data är både kul och utmanande. För oss blev detta ett eldprov på om EntryScape Catalog har en så effektiv förvaltning som vi hoppats och vi är glada att se att vi klarar göra mycket mer nytta med samma insats. Vi är stolta att fått hjälpa Lidingö att sprida sina data internationellt.”

 

Bild från PSI översikten i Sverige

Idag finns Lidingös öppna data på EU portalen samt på öppnadata.se. Lidingö har migrerat alla datamängder till EntryScape Catalog och lanserat en helt ny PSI sida, lidingo.se/psidata med automatisk uppdatering av datamängder.

Sedan introduktionen av EntryScape Catalog har Lidingö gjort flera nya publiceringar och är idag största kommun med 47 publicerade datamängder. Fler är under framtagning. 

 

 

 

 

För mer information, vänligen kontakta:

Eric Hjelmestam, MetaSolutions AB, +46 707 21 34 49, mail: eric@metasolutions.se

Björn Söderlund, Lidingö stad, +46 8 731 30 75, mail: bjorn.soderlund@lidingo.se

Om MetaSolutions

MetaSolutions utvecklar och säljer innovativa lösningar för avancerad informationshantering baserat på senaste web arkitekturer och Länkade Data teknologer. Lösningarna erbjuds som molntjänster. Kunderna finns i både privat och offentlig sektor. MetaSolutions grundades 2011 som en spinn-off från forskning på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan samt Uppsala Universitet.  

www.metasolutions.se

Om Lidingö stad

På Lidingö sätter vi hälsa, friskvård och friluftsliv i centrum. Här arrangeras varje år världens största terränglopp, Lidingöloppet, med tiotusentals deltagare och seglartävlingen Lidingö Runt med flera hundra båtar. Här finns Riksidrottsförbundets utvecklingscentrum Bosön och Millesgården, ett konstverk i sig. Lidingö har drygt 45 000 invånare och ligger knappt tio minuter från Stockholms city.


www.lidingo.se