Tre steg till publicering av öppna data

Tre steg till publicering av öppna data

Vi hjälper många organisationer igång med öppna data. Efter flera års arbete med öppna data och PSI data-frågor vet vi att utmaningen kanske är som störst just när en organisation ska göra sin uppstart. Vi har samlat vår erfarenhet i en paketerad workshop med både utbildning och praktiskt arbete.

Upplägg för workshop

MetaSolutions uppstartsdag bygger på en trestegsmodell för öppna data:

1. Bygga kunskap

2. Inventera och undersöka möjlig data för din organisation

3. Publicera valda datamängder.

Vi hjälper dig och din organisation att komma igång med publicering av de första datamängderna och ger även stöd för enkel förvaltning. Vi arbetar resultatorienterat så att du kan publicera dina första datamängder redan under dagen.

Under arbetet följer vi en väl beprövad process, från
identifiering av data till publicering. Workshopen kan disponeras som en heldag eller uppdelat på två halvdagar.

Boka workshop

Kontakta oss här för att komma igång med publicering av öppna data.

Vill du veta mer? Ladda ned workshop-beskrivning här:

Sverige går miste om stora värden av öppna data

Sverige går miste om stora värden av öppna data

Sverige går miste om stora värden av öppna data
– En jämförelse av öppna data mellan Storbritannien och Sverige

Trots att Sverige länge har uppfattats som ett land som ligger i framkant vad gäller digital innovation, blir vi frånåkta av andra EU-länder som kommit mycket längre. Detta gäller särskilt innovation av nya tjänster som är baserade på öppen, tillgänglig och återanvändbar data. Det är hög tid att på allvar snabba på publiceringen av öppna data i Sverige – och vi svenskar kan lära av vad som gjorts i Storbritannien.

Sverige är känt som ett land som alltid varit positivt inställt till teknikutveckling. Det demokratiska välfärdssamhället vi har idag är byggt på transparens och öppenhet mellan politiken, myndigheter och medborgare.

Vi ställer här frågan om den långsamma svenska utvecklingen beror på avsaknad av kvalitativ data eller om det är ett volymproblem, dvs för lite data. Genom en jämförelse med Storbritannien och den långa historik av datapublicering som finns där försöker vi i denna artikel dra slutsatser om vad som behöver göras.

Ekonomisk tillväxt med hjälp av teknik

Argument som ofta förekommer i diskussionerna om digital utveckling är vikten av tillväxt, vilket vårt välfärdssamhälle bygger på. Intentionen fortsätter vara att vidareutveckla samhället med innovation i rättvis konkurrens mellan företag men nu kräver det bygget också digital öppenhet och tillgänglighet.

Hittills har offentliga organisationer använt digitalisering för att effektivisera sin egen verksamhet, exempelvis e-tjänster. Det är bra men då mycket av detta nu är gjort så sjunker värdet av fortsatta investeringar som endast motiveras med intern effektivisering. Potentialen i digitalisering ligger nu utanför den enskilda organisationen. Den finns istället i privat näringsliv och i offentligt – privat samarbete.

För att Sverige ska kunna skörda frukterna av digitaliseringen och fortsätta vara konkurrenskraftigt måste nu det svenska systemet få nya konstellationer att skapa nyttor på den data som finns inom det offentliga.

Två aspekter – volym och långsiktighet

I svensk debatt kring frågan om öppna data hörs ofta att vi “först ska öppna den data som är mest värdefull”. Men hur ska en offentlig organisation förväntas veta vad som är värdefull data för den som ska använda den?

En fråga blir här om det svenska problemet idag främst är avsaknad av “kvalitativ data” eller om det helt enkelt är avsaknaden av volym av data från många publicister?

Nästa fråga handlar om tillit och risk. Ett företag tar en risk då den investerar i utveckling av en applikation som bygger på öppna data. För dem blir det en förtroendefråga kring om datapubliceringen kommer att vara långsiktig. Är det rimligt att anta att långsiktigheten i publiceringen påverkar vidareutnyttjandet?

Storbritanniens framgång, vad kan vi lära oss?

I Storbritannien har man länge arbetat aktivt med vidareutnyttjande, spridning och publicering av öppna data från, och mellan olika myndigheter. Man har lyckats få fler att publicera mer och med tiden tycks också förtroendet mellan data-publicister (givare) och dataanvändare (tagare) ha ökat.

I dag är över 270 organisationer i Storbritannien identifierade som användare av öppen data för innovation av tjänster. I detta  ingår startups, forskningsinstitutioner och tech-företag och även större företag som Nike och PWC.

Big Ben och parlamentsbyggnaden

Historiska milstolpar i Storbritannien:

  • 2006 uppmanade teknikredaktörer på den engelska dagstidningen The Guardian de brittiska myndigheterna att dela med sig av sin skattefinansierade, offentliga data för fri användning och vidareutnyttjande.

  • 2007 togs ett förslag fram på hur engelska myndigheter och kommuner skulle kunna möta allmänhetens efterfrågan av information mer effektivt.

  • 2010 lanserades myndigheternas gemensamma webbtjänst data.gov.uk som innehåller tillgängliggjorda återanvändbara datamängder från den offentliga sektorn. Portalen skapades med förhoppningen att nya, innovativa tjänster skulle skapas baserad på datamängderna.

  • Startup inkubatorn ODINE rapporterade 2017 att dess inkubator för öppna data-företag har haft 57 medverkande med totalt 278 anställda i 18 länder. Intäkterna från de nyskapade företagen som inkuberats uppgick till 26 miljoner euro.

  • 2018 har Storbritannien 1422 öppna data-publicister och 45 000 dataset.

Om vi härleder detta och försöker förstå vad som faktiskt lagt grunden för denna tillväxt av företag så finns initiativ som kan jämföras mellan Sverige och Storbritannien. Politiker, institutioner och offentlig sektor i Storbritannien har hela tiden varit tillmötesgående till, och drivande av öppna data och det är nog här vi finner den största skillnaden mot Sverige. I och med att de i Storbritannien redan från början har agerat på insikten om värdet och vikten med ett bra arbete gällande öppen data så kan landet nu skörda resultaten från det.

Självklart genomgick även Storbritannien en beredande fas för hur arbetsprocesser gällande öppna data ska utformas och hur man ska hantera hinder smidigast. Genom att beskriva sina egna komplexa organisationer i form av ekosystem, kunde man lättare visa hur dessa ekosystem kan dra nytta av öppna data.

45.000 datamängder  > 1.600 datamängder

Om vi tittar på antalet datamängder som finns publicerade i Storbritannien och Sverige så ser vi direkt att Storbritannien har en accelererande ökning av öppna data. Sverige startade fyra år senare och har en i princip linjär publicering.

Nästan alla offentliga organisationer i Storbritannien publicerar data, totalt 1 422 av de ca 1 600 som bör publicera. Jämförelsen med Sverige är slående. Idag har vi 36 svenska organisationer som tillhandahållit data av totalt ca 660. Endast 25 av de 36 organisationerna gör sina egna publiceringar.


Publicerande offentliga organisationer oh antal publicerade dataset

Vänster: Illustration av antalet publicerande offentliga organisationer i Storbritannien jämfört med Sverige. Höger: Antal publicerade dataset i Storbritannien och Sverige.

270 identifierade användare av öppna data i Storbritannien år 2015

Ett mått på utveckling är antalet aktörer som faktiskt använder öppen data för sin verksamhet. 2015 gjorde Open Data Institute, ODI, en analys och kunde redan då lista 270 företag och organisationer som använde öppna data för sin verksamhet. Då fanns ca 18 000 datamängder tillgängliga. Av de 270 var det över 130 som hade startats efter lanseringen av data.gov.uk. Det finns alltså ett flertal företag som inte skulle existera utan tillgång till offentlig data. Motsvarande statistik över användande har vi ännu inte funnit i Sverige.

Barriärer och hinder i Sverige

I själva verket har vi i Sverige redan alla pusselbitar: Regeringen har en uttalad vilja, vi har en lag om tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppen data, PSI-lagen. Vi ligger långt fram när det gäller teknisk innovation och svenskarna är dessutom erkänt duktiga på att både ta till sig och använda ny teknik. Tillsammans med en väl utbyggd digital infrastruktur och en historiskt lång offentlighetsprincip ser allt bra ut.

Men trots det är fortfarande majoriteten av all offentlig myndighetsdata bakom lås och bom. Hur kommer det sig?

Vi tror det beror på flera skäl

  1. Myndigheternas bristande kunskap om öppna data vilket gör att medarbetare och tjänstemän känner sig osäkra och inte får tydliga uppdrag av ledningen att faktiskt börja. Med låg kunskap så överskattas också den arbetsinsats som krävs att påbörja arbetet.
  2. PSI-Lagens genomförande och uppföljning. Idag väljer aktivt många myndighetsledningar att inte uppfylla lagen genom att göra ingenting eller att bara göra mindre engångsinsatser.
  3. Myndigheternas uppfattning om var värdet av öppna data faktiskt finns, dvs ett gemensamt samhällsvärde. En myndighets uppdrag är väl definierat och det naturliga är att ta fram egna tjänster och kanske göra integrationer med andra myndigheter. Därför ifrågasätts av värdet att publicera då den egna organisationen inte “tjänar” på det dag ett.

Kontakta oss för att få hjälp att komma igång med publicering av öppna data.

Testa EntryScape Free och publicera dina första dataset enligt DCAT-AP idag!

Vad säger andra? – Open Data maturity index

Indexet visar att Sverige år efter år rankas kring plats 20 i EU. Vi har blivit förbättrat oss när det gäller kvalitet på data, metadata samt dataportal. Men vi har, år efter år, kvar samma brister inom styrning, policy och de delar som handlar om kännedom.

Utdrag ur Open Data Maturity Index 2018

Sverige kan komma ikapp på två år

Med samma relativa nivå som Storbritannien skulle Sverige ha 590 publicister (89% publicerade) och ca 19 000 publicerade datamängder. Om antalet aktörer skulle korrelera på samma sätt i Sverige som i Storbritannien så skulle det betyda att det skulle finnas 270 organisationer som använde öppna data för sin verksamhet.

För att Sverige ska komma upp i  89% som publicerar så innebär det 24 nya publicister varje månad i två år. Motsvarande för att komma upp i 20 000 datamängder är 760 datamängder per månad i två år. Är det möjligt att åstadkomma? Ja troligen.

Initiativ för att komma ikapp

Efter läsning av ODI och Open Data maturity index så går det inte att komma ifrån att den centrala styrningen och drivet kring frågan behöver förbättras. Våra förslag till centrala initiativ som kan öka medvetenhet och tryck:  

  1. Regeringsnivå. Upprepat lyfta fram samhällsvärdet av öppna data.
  2. Löpande statusrapporteringar över hela offentliga sektorn, “vem gör vad och hur mycket”
  3. Fokus på enkelhet. Enskilda organisationer bör starta med fokus på den data som de enkelt kan publicera direkt.
  4. Driva på gemensamma datamängder. Tala om hur de ska publiceras och börja med transparens som motiv t. ex. data om inköp, upphandlingar eller diarier.
  5. Praktiskt angrepp. Utbildningar och workshops till myndigheter fria att delta i med motprestation att göra faktiska publiceringar.

Mätning och styrning

Med ett samband mellan användande och volym så är det rimligt att sätta kvantitativa mål i fokus först. Två volymmål är naturliga, antal publicister samt antal datamängder.

Summering

Genomgången ovan och jämförelsen med Storbritannien ger oss skäl att tro att det finns en koppling mellan mängden öppet publicerad data tillgänglig för fritt kommersiellt vidareutnyttjande, och ekonomisk tillväxt i användandet av data. Det finns även goda skäl att tro att uthållighet i publicerandet ökar vidareutnyttjandet av data.

För att Sverige ska få del av värden kopplade till öppna data behöver faktiskt publicering i volym av många myndigheter komma igång nu.

Kontakta oss för att få hjälp att komma igång med publicering av öppna data.

Testa EntryScape Free och publicera dina första dataset enligt DCAT-AP idag!

Några brittiska företag med tjänster baserade på öppna myndighetsdata

Airtext

airText från CERC environmental software and services, använder bla Londons väder samt luftkvalitetsdata och gör notifieringstjänster för t. ex. allergi-varningar.

airtext
airtext från CERC environmental software and services

Shoothill

Har utvecklat verktyget Gaugemap – där bland annat kartor finns för ökad förståelse kring översvämningar samt information om hur man kan minimera översvämningsrisker.

Landmark Analytics

Landmark® Analytics tillhandahåller fastighetsdata, analys och automatisk värdering på fastigheter. Deras kunder är både privata företag, banker och offentlig sektor. Data kommer bl.a. från fastighetsregister. Nedan ser du ett exempel på en rapport i form av heatmap för fastighetspriser.

Landmark Analytics heatmap med fastighetspriser
Landmark Analytics heatmap med fastighetspriser

Doorda

Doorda har utvecklat unika algoritmer som gör det möjligt för företag att navigera, ansluta till och utnyttja lokala och nationella myndigheters öppna data kombinerat med tredjepartskällor. De erbjuder en digital karta för medborgare att enklare komma åt information om sitt lokalområde – exempelvis över brottsstatistik, lokala nyheter, skolor, trafiksäkerhet och fastigheter.

Inte redo än?

Ta en titt i vårt whitepaper som ger en grundligare genomgång om vad som gäller inför uppstart av ett projekt. Ladda ned whitepaper ”Molntjänst eller egenutvecklad lösning för öppna data” här.

langsiktighet

Källor:

Undvik bluffakturor och andra bedrägerier med ökad transparens – Ett vinna-vinna-vinna förslag

Undvik bluffakturor och andra bedrägerier med ökad transparens – Ett vinna-vinna-vinna förslag

Minska risken för bedrägerier, öka transparensen och minimera manuellt arbete kring inköp. Använd öppna data som en del i processen att förebygga dessa risker. Det är enkelt och sparar på administration från dag ett, samt har potential att spara miljonbelopp i närtid.


“216 av Sveriges 290 kommuner är mer eller mindre mutbara. Tre av fyra kommuner har alltså fallit offer för bluffakturor och mutförsök”, skriver Louise Brown och Inga-Britt Ahlenius, Transparency International på DN debatt 3/11-2018. Under de sista åren har flera rapporter om bedrägerier och korruption kommit. Även faktiska fall av felaktigheter kring inköp inom offentlig sektor. Enligt debattartikeln i DN så kan “… kostnaden för korruption i Sverige motsvara 0,25 procent av vår bnp”. Detta blir enorma belopp som beror på såväl korruption som slarv. Artikelförfattarna skriver vidare att “..tre av fyra kommuner saknar arbetssätt, rutiner och medvetenhet för att identifiera och motverka korruption.”

SVTs Uppdrag granskning har i två TV-program gått igenom problemet i programserien “Sverigefakturorna”. Där framkommer att svenska kommuner och myndigheter blivit lurade på miljonbelopp vid inköp som är omotiverat dyra och att det kan bero på både bluffakturor samt oseriösa säljmetoder. Transparens kring inköp kan förebygga liknande pengarullning och samtidigt innebära att kommuner och myndigheter får hjälp av medborgarna i att identifiera konstigheter.

Under de senaste åren har stort fokus lagts på att automatisera fakturahantering och att gå från manuella rutiner till e-faktura. Med detta sparas stora belopp varje år. Men risken kvarstår för faktiska fel. Nu är det dags att ta nästa steg att genom att med öppenhet som metod minska felaktigheter.

Först – varför blir det fel ibland?

En kommun i Sverige hanterar ofta tusentals fakturor varje månad. Med ett så stort antal fakturor kan både fel och bedrägerier lätt gömma sig i volymen. Det finns flera saker som kan orsaka extra kostnader. Både slarv, korruption och bedrägerier genom bluffakturor eller genom att man betalar för mycket för en tjänst eller vara på grund av oseriösa säljmetoder förekommer enligt artikeln på DN debatt. Det är svårt att veta vilken av dessa orsaker som orsakar största kostnader eller i vilken sektor mest oegentligheter finns.

brottsling

Konsekvenser

Den mest uppenbara konsekvensen av felaktigheter i inköp är så klart de direkta kostnaderna. Men inköp på felaktiga grunder orsakar även stora effekter utanför sektorn, då konkurrens snedvrids. Genom att resurser går till “fel” förvaltning gör att andra delar av verksamheten tvingas spara. Det är rimligt att göra kopplingen av bluffakturor för t.ex. asfalt och vägsalt, till minskade resurser för läxläsning och annat elevstöd i skolan.

Kostnader och demokrati

Faktorer som kan minska felaktigheter kring inköp är flera. Först om det är ett bedrägeri som ligger bakom så påverkar direkt faktorerna straff, böter och risken att bli upptäckt oavsett om det är ett externt eller internt brott. Givetvis gäller det både säljaren och köparen. Medan de fall som finns med överprissättning av en tjänst eller vara behöver fler granskande ögon och mer analys.

Alla medborgare har rätt att ta del av vilka inköp t.ex den kommun man bor i gör. Frågor från medborgare om vad som köps kan ofta bli breda, exempelvis “hur mycket har kommunen köpt byggtjänster för i år”. Att svara på denna typ av frågor kan ta tid. Kommunen behöver göra, en sammanställning och kanske måste flera förvaltningar involveras. Det är vanligt att flera timmar av administration går åt. En vanlig följdfråga när svaret sedan skickats kan sedan bli “vilka företag har fakturerat mest?”.

Det är lätt att se dessa frågor bara som kostnader då de tar tid att besvara men de är i själva verket en del i att få en nödvändig granskning gjord och på så sätt få eventuella oegentligheter upptäckta. Men det är omständigt att hantera idag.

Men är det möjligt att få svar på dessa frågor enklare och samtidigt mer transparent? Finns det en lösning som både ökar risken för upptäckt av bedrägeri och gör överprissättning synlig? Ja det gör det. Med en proaktiv offentlighetsprincip kring inköp kan en kommun eller myndighet som direkt publicerar sina inköp öppet, spara avsevärt med pengar direkt och även på längre sikt.

open

Hur öppnar man upp sina gjorda inköp?

Det hela är i realiteten ganska enkelt:

  1. Månatliga utdrag från ekonomisystemets leverantörsreskontra i form av excel eller
    CSV -tabeller.
  2. Etablera en rutin för att enkelt svara på specifika frågor om fakturakopior.
  3. Eventuellt bygga en e-tjänst för begäran av fakturakopia.

Det finns en beskrivning av hur en publicering av inköp kan göras gjord i ett av Vinnova finansierat projekt. Specifikationen har tagit hänsyn till frågor som sekretess och integritet så att inga personuppgifter publiceras okontrollerat. Det centrala i en publicering är vad som köpts, från vem, referensnummer samt belopp.

Publiceras detta månatligen så kan en enskild medborgare eller journalist enkelt hitta svar på sin fråga “hur mycket har kommunen köpt byggtjänster för i år” själv. Följdfrågan “till vem” blir då en fråga om kopia på “faktura med referens nr. NN”. Publiceringen av data gör att en idag manuell rutin kan tas bort.

Men hur hjälper detta de som inte är datorvana och kan läsa tabeller? De medborgare som inte kan göra detta kommer så klart fortsatt ta kontakt exempelvis via telefon. De som svarar på dessa samtal kan givetvis själva använda den öppna publiceringen och söka reda på svaret under samtalets gång.

göteborg

Case: Göteborgs stad

Sedan 2017 har Göteborgs stad publicerat alla sina fakturor. Med bara sju kolumner i en tabell uppnås ökad transparens, bättre och billigare medborgarservice samt minskad risk för bluffakturor.

Bara en uppskattning av den direkta administrativa kostnaden kring att svara på frågor kring fakturor motiverade Göteborg att direkt komplettera publiceringen med en e-tjänst för att få ut kopior av fakturor.

FakturorTillsammans med publiceringar av tabeller med leverantörsreskontra så blir det nu både färre manuella frågor till staden och de frågor som ändå ställs blir mycket precisa. Att lämna ut en kopia av en faktura är nu enkelt. Granskning av integritetsfrågor blir dessutom säkrare och snabbare.

Göteborgs stad: Se fakturor för inköp av varor och tjänster.

Utöver Göteborg så publicerar även Lidingö stad sina fakturor med samma format.

Entryscape en del av lösningen

För att stödja publicering av öppna data använder många aktörer idag Entryscape Catalog. Just för leverantörsreskontra passar EntryScape extra bra. Med stödet för löpande uppladdning av filer i form av tabeller så kan en kommun eller myndighet enkelt lägga upp avpersonifierade tabeller som en medborgare sedan själv kan använda för att söka och sammanställa information i.

Utöver detta kan också EntryScape Catalog skapa API:er baserat på dessa tabeller. Ett sådant API kan sedan användas för att bygga e-tjänster, exempelvis för att kunna begära ut en faktura. All information som behövs för en fakturaförfrågan finns med direkt och API:et uppdateras varje gång en ny månadsrapport läggs upp.

Ett vanligt använt e-tjänstverktyg är open eplattform som passar utmärkt för att bygga en e-tjänst som denna. Denna tjänst, liksom EntryScape, bygger på öppen källkod.

Flödet som behöver etableras syns nedan. Det är så klart mer jobb första gången ett utdrag ska göras från ekonomisystemet men sedan kan det till stor del automatiseras.

Flode

Summering

Det finns egentligen ingen anledning att vänta. Med ovanstående åtgärder kan du undvika bluffakturor och andra bedrägerier med ökad transparens. En kalkyl för din organisation kommer visa att publiceringar av gjorda inköp direkt motiverar hela kostnaden för ert öppna data-arbete. Det finns även andra datamängder som på samma sätt ger nytta och sparar pengar för organisationen.

Vi hjälper dig gärna att ta fram en lösning för fakturapublicering. Kontakta oss så diskuterar vi hur ni enklast kan komma igång.

Källor:

DN debatt 2018-11-03
SVT uppdrag granskning 2018-10-10

Guide: Publicering av skoldata som Öppna data

Guide: Publicering av skoldata som Öppna data

MetaSolutions har tagit fram en guide för att hjälpa kommuner att komma igång med öppna data. Genom att följa guiden steg för steg blir det enkelt för den som ansvarar för skoldata att börja publicera öppna data enligt skoldataspecifikationen. En första publicering förutsätter inte att kommunen redan publicerat öppna data sedan tidigare. Skoldata kan vara den första datamängden som kommunen publicerar som öppen data.

Detta är en uppdaterad version gjord i januari 2019. Den gratistjänst kallad datahotell som tidigare rekommenderades i guiden från Internetstiftelsen finns inte längre att tillgå.

Lämna din e-postadress nedan, så skickar vi en länk till hela guiden i pdf-format.

Målsättning
Målet med specifikationer för öppna data är att flera av Sveriges kommuner ska kunna publicera data på egen hand, lokalt. Men att informationen struktureras på samma sätt så att det blir enkelt för tagaren att använda data. Det vill säga kanske 100 olika dataleverantörer med likadan struktur på publicerad data. På så sätt blir det enkelt för en tagare att använda publiceringar från många kommuner på nationell nivå. Det behövs ingen central IT eller integration, bara semantiskt korrekta leveranser.

Ansvariga/målgrupp
Verksamhetsansvariga för skolor och förskolor, samt den eller de som arbetar med att publicera kommunens öppna data. Ofta de som ansvarar för att tillgängliggöra liknande data.

Förutsättningar
En förutsättning för publicering av skoldata är att data om skolor eller förskolor kan tas fram i tabellformat och att den obligatoriska informationen från specifikationen ovan kan tas fram. Ytterligare information kan läggas till, men är inte obligatoriskt.

Praktiskt exempel
Denna guide bygger på en specifikation som tagits fram av MetaSolutions tillsammans med en användare av skoldata; Hemnet. I anslutning till ett bostadsobjekt presenterar Hemnet skoldata på en karta med länkar till kommunens information. Besökaren kan enkelt se vilken förskola som ligger närmast och hitta telefonnummer, webblänk till skolan med mera. Se exemplet nedan från Lunds kommun som har lagt upp skoldata enligt specifikationen.

Så går du tillväga för att publicera öppna skoldata

En första publicering av skoldata med geografisk koppling kräver varken investering i system eller i egen webb. Den förutsätter heller inte att kommunen redan har publicerat öppna data sedan tidigare. Skoldata kan vara den första datamängden som kommunen publicerar som öppna data. Guiden hjälper dig hela vägen från framtagande av skoldata till registrering på den nationella portalen för öppna data, öppnadata.se.

1. Ta fram informationen i lämpligt dataformat
Verksamhetsansvariga för skolor och förskolor har vanligen möjlighet att leverera data enligt specifikationen ovan i tabellformat. Eventuellt kan viss manuell bearbetning behöva göras i Excel.
Exempel på utseende för liknande tabell:

För att tagare av data enligt denna specifikation automatiskt ska kunna läsa in data så är det absolut nödvändigt att följa format, syntax, etc. som anges, t.ex. kolumnnamnet för “gatuadress” måste namnges som “street” och ordningen på kolumnerna behöver vara korrekt. Alla detaljer finns i skoldataspecifikationen.

I specifikationen finns obligatoriska delar men även ytterligare information som är valfri. En publicering som följer specifikationen måste minst innehålla de obligatoriska uppgifterna.

2. Vid behov berika informationen med kartpositioner

Beroende på hur källdatan presenteras kan informationen behöva kompletteras. Ibland saknas koordinater till skolorna och de kan behöva kompletteras med kartpositioner utifrån aktuella gatuadresser. Det finns flera enkla sätt att göra detta. Ett exempel på verktyg är Batch geocoding https://batchgeo.com.

I detta verktyg kopierar du in kolumnen med adresser. Verktyget genererar sedan två kolumner med koordinaterna för respektive adress. Det tar bara någon minut för systemet att generera dessa. Några kan behöva korrigeras manuellt efteråt. Sedan är det bara att kopiera tillbaka koordinaterna och sätta rätt kolumnnamn till ursprungsfilen.

3. Beskriv och publicera som öppna data
För att publicera en datamängd som öppna data och göra den tillgänglig för användare krävs att den publiceras i ett format som kan registreras av den nationella portalen för öppna data, öppnadata.se.

För att göra detta så behöver du kunna skapa DCAT-AP med uppgifter om dig och dina datamängder. Det är att föredra ett verktygsstöd, för detta fall är det viktigt att det verktyget stödjer just publicering av filer.

I verktyget du väljer beskriver du den data du vill publicera. Tänk igenom dina framtida publiceringar när du väljer en tjänst eller lösning. Troligen blir det många datamängder över tiden som sedan ska underhållas, något som tar tid. Ett lätthanterligt system gör att underhållet kan gå på ett par minuter, i ett mer svårhanterligt system kan det ta ett par timmar.

Den plattform vi utvecklar heter EntryScape Catalog och vanligtvis används den som molntjänst. Där finns stöd för filer och du kan skapa API:r av tabelldata som t. ex. skoldata här. Du kan prova hur editering av DCAT-AP går till i vår öppna test-miljö EntryScape FREE. Det går dock inte att ladda upp filer och skapa API:er i test-miljön.

4. Metadata-sättning med DCAT-AP
När skoldata ska beskrivas är så rekommenderas ett antal särskilda fält i DCAT-AP. Detaljer för det finns i skoldataspecifikationen.

Exakt hur ditt metadataarbetet går till beror på det verktyg du väljer. Vi kan visa hur det fungerar för EntryScape Catalog. Boka en demonstration så tar vi skoldata som datamängd. Annars kontaktar du din leverantör av system.

5. Så publicerar du dina data på öppnadata.se
Din organisation finns redan förregistrerad på öppnadata.se. Det är ganska enkelt att sätta upp skördning av din katalog.

Skördning sätter du upp en gång och sedan kan du fortsätta arbetet med nya datamängder och även uppdatera befintliga. Allt sköts sedan automatiskt beroende på ditt val av verktyg. Använder du EntryScape så kan även en automatisk publicering göras på er egen webb. Rekommenderad adress är organisation.se/psidata.

Nu uppfyller din organisation allt som varje dag kontrolleras i psidatakollen.se (utvecklad av Vinnova, nu i DIGG’s regi).

Det kan ta upp till ett dygn innan den första publiceringen visas. Tagaren av data (i detta fall är en redan känd: Hemnet) kan nu hitta era data och börja hämta era skoldata. Notifiera gärna oss på contact@metasolutions.se när du har gjort en publicering.

Framtid: Automatisk uppdatering till de som använder data
I framtiden är planen att de som använder data ska kunna prenumerera på automatiska notifieringar när det sker nya publiceringar av utvalda datamängder.

Om du har fler frågor om hur du går tillväga eller förslag/ och idéer – kontakta oss gärna på contact@metasolutions.se.

Guide om Öppna data från IIS, Internetstiftelsen i Sverige

Guide om Öppna data från IIS, Internetstiftelsen i Sverige

Varför ska vi hålla på med öppna data?

Öppna data - en guide för beslutsfattare
Öppna data är till stor del bara en förlängning av offentlighetsprincipen.
En exemplarisk myndighet bör ta fram en strategi för systematiskt arbete med öppna data. Forskning visar att samhällsvinsterna blir stora när myndigheter publicerar öppna data, men trots detta är den främsta vinsten inte ekonomisk. Istället bidrar öppna data till ökad transparens i samhället, vilket i sin tur leder till mer upplysta medborgare och i förlängningen en förbättrad demokrati.

Vem har nytta av denna guide?

Chefer på alla nivåer – från generaldirektör till gruppchef – har förhoppningsvis nytta av denna guide. Genom konkreta tips och förslag samt exempel från verkligheten ska guiden ge inspiration som kan omsättas i praktisk handling. Guiden kan ses som en startguide eller snabbguide. Fokus är att ge beslutsfattare förståelse för nyttan av öppna data samt insikt i vanliga och viktiga frågor som ofta ställs i samband med att öppna data införs eller blir en större del av verksamheten.

Ladda ned guiden från IIS, Internetstiftelsen i Sverige, här: Öppna data – en guide för beslutsfattare