Med rätt personer i projekten flyger öppna data ut i Södertälje

Med rätt personer i projekten flyger öppna data ut i Södertälje

Med rätt personer i projekten flyger öppna data ut i Södertälje

Hur lyckas man med öppna data? För det första, låt de som vill publicera data som andra vill ta del av göra det. För det andra, hitta en lättanvänd plattform för publiceringen. Det är framgångsreceptet för öppna data i Södertälje.

För att komma i gång med öppna data är det väl bara att starta en utredning för att skapa intresse bland de motvilliga medarbetarna? Fel, fel, fel!

Så har man i alla fall inte gjort i Södertälje kommun. Tony McCarrick som är digitaliseringsstrateg i kommunen berättar att man i stället lämnade fältet fritt för, och gav stöd till, GIS-experter som redan hade publicerat data på egen hand, på kommunens hemsida.

Engagemanget fanns alltså där, liksom kunskapen och till viss del även färdiga publiceringar av öppna data som behövde formaliseras och paketeras. Och det gav resultat.

̶ Vi gjorde en förstudie och kom fram till att vi behövde en plattform för att hantera öppna data. Sedan hittade vi Entryscape från MetaSolutions, berättar Tony McCarrick.

TonyMcCarrick

Tony McCarrick

Ytterligare en ingrediens i framgångsreceptet är vilka data man började med. Faktum är att folk i allmänhet är galna i kartor, och även i kartdata. Det faktumet har till exempel medarbetare på många tidningsredaktioner haft anledning att fundera över. Artiklar i ämnet blir ofta populära.

Geografiska data är inte bara spännande. Det finns ett stort antal nyttoaspekter, inte minst för markägare, vilket många är. Därför är data för GIS, som står för geografiskt informationssystem, ett bra första projekt för öppna data. Med andra ord, en av de berömda lågt hängande frukterna.

Det finns många beröringspunkter med vanliga medborgare och därför potential för både kommersiella och samhällsnyttiga tjänster.

̶ Man ska fråga sig vilka data som finns att publicera och vilka tillämpningar de kan användas till, säger Tony McCarrick.

Det går naturligtvis att vända på den strategin och börja fundera på vilka tillämpningar som är vettiga och sedan göra en inventering av data som behövs för dem. Eller att fundera på vilka data som finns och vilka tillämpningar som behövs samtidigt. Den springande punkten är att arbetet med öppna data med fördel drivs av nyttoeffekter. Det ska inte vara grundat på ett abstrakt principbeslut om att ”öppna data är bra”.

Och öppna data fyller också sin plats i ett större sammanhang:

̶ Vi har identifierat några huvudprocesser i arbetet med digitalisering och hantering av öppna data är en av dem, säger Tony McCarrick.

Hur har det gått med projektet med öppna GIS-data?

̶ Förstudien gjorde i våras och publiceringen av öppna GIS-data med den nya plattformen lanserades i slutet av 2018. Det har inte varit ett personalkrävande arbete alls och det har inte krävts någon speciell kompetens eller utbildning för dem som har jobbat med projektet.

Vad händer nu?

̶ Nu undersöker vi var det finns data i kommunen. Vi som jobbar med digitalisering hjälper sedan folk att publicera data med Entryscape. Och vi måste naturligtvis jobba med allmänna aspekter som informationssäkerhet.

Ett pågående projekt finns på en skola där man jobbar med att använda GIS-data i Minecraft. Det låter spännande att använda riktiga geografiska data i virtuella världar som kan byggas av barn och ungdomar.

Det ska bli intressant att se vad som händer med öppna data i Södertälje. En sak är klar, det underlättar att ha eldsjälar med i bilden, vilket Södertälje har i sina GIS-ingenjörer.

Kontakta oss för att få hjälp att komma igång med din publicering av öppna data.

 

Sverige går miste om stora värden av öppna data

Sverige går miste om stora värden av öppna data

Sverige går miste om stora värden av öppna data
– En jämförelse av öppna data mellan Storbritannien och Sverige

Trots att Sverige länge har uppfattats som ett land som ligger i framkant vad gäller digital innovation, blir vi frånåkta av andra EU-länder som kommit mycket längre. Detta gäller särskilt innovation av nya tjänster som är baserade på öppen, tillgänglig och återanvändbar data. Det är hög tid att på allvar snabba på publiceringen av öppna data i Sverige – och vi svenskar kan lära av vad som gjorts i Storbritannien.

Sverige är känt som ett land som alltid varit positivt inställt till teknikutveckling. Det demokratiska välfärdssamhället vi har idag är byggt på transparens och öppenhet mellan politiken, myndigheter och medborgare.

Vi ställer här frågan om den långsamma svenska utvecklingen beror på avsaknad av kvalitativ data eller om det är ett volymproblem, dvs för lite data. Genom en jämförelse med Storbritannien och den långa historik av datapublicering som finns där försöker vi i denna artikel dra slutsatser om vad som behöver göras.

Ekonomisk tillväxt med hjälp av teknik

Argument som ofta förekommer i diskussionerna om digital utveckling är vikten av tillväxt, vilket vårt välfärdssamhälle bygger på. Intentionen fortsätter vara att vidareutveckla samhället med innovation i rättvis konkurrens mellan företag men nu kräver det bygget också digital öppenhet och tillgänglighet.

Hittills har offentliga organisationer använt digitalisering för att effektivisera sin egen verksamhet, exempelvis e-tjänster. Det är bra men då mycket av detta nu är gjort så sjunker värdet av fortsatta investeringar som endast motiveras med intern effektivisering. Potentialen i digitalisering ligger nu utanför den enskilda organisationen. Den finns istället i privat näringsliv och i offentligt – privat samarbete.

För att Sverige ska kunna skörda frukterna av digitaliseringen och fortsätta vara konkurrenskraftigt måste nu det svenska systemet få nya konstellationer att skapa nyttor på den data som finns inom det offentliga.

Två aspekter – volym och långsiktighet

I svensk debatt kring frågan om öppna data hörs ofta att vi “först ska öppna den data som är mest värdefull”. Men hur ska en offentlig organisation förväntas veta vad som är värdefull data för den som ska använda den?

En fråga blir här om det svenska problemet idag främst är avsaknad av “kvalitativ data” eller om det helt enkelt är avsaknaden av volym av data från många publicister?

Nästa fråga handlar om tillit och risk. Ett företag tar en risk då den investerar i utveckling av en applikation som bygger på öppna data. För dem blir det en förtroendefråga kring om datapubliceringen kommer att vara långsiktig. Är det rimligt att anta att långsiktigheten i publiceringen påverkar vidareutnyttjandet?

Storbritanniens framgång, vad kan vi lära oss?

I Storbritannien har man länge arbetat aktivt med vidareutnyttjande, spridning och publicering av öppna data från, och mellan olika myndigheter. Man har lyckats få fler att publicera mer och med tiden tycks också förtroendet mellan data-publicister (givare) och dataanvändare (tagare) ha ökat.

I dag är över 270 organisationer i Storbritannien identifierade som användare av öppen data för innovation av tjänster. I detta  ingår startups, forskningsinstitutioner och tech-företag och även större företag som Nike och PWC.

Big Ben och parlamentsbyggnaden

Historiska milstolpar i Storbritannien:

  • 2006 uppmanade teknikredaktörer på den engelska dagstidningen The Guardian de brittiska myndigheterna att dela med sig av sin skattefinansierade, offentliga data för fri användning och vidareutnyttjande.

  • 2007 togs ett förslag fram på hur engelska myndigheter och kommuner skulle kunna möta allmänhetens efterfrågan av information mer effektivt.

  • 2010 lanserades myndigheternas gemensamma webbtjänst data.gov.uk som innehåller tillgängliggjorda återanvändbara datamängder från den offentliga sektorn. Portalen skapades med förhoppningen att nya, innovativa tjänster skulle skapas baserad på datamängderna.

  • Startup inkubatorn ODINE rapporterade 2017 att dess inkubator för öppna data-företag har haft 57 medverkande med totalt 278 anställda i 18 länder. Intäkterna från de nyskapade företagen som inkuberats uppgick till 26 miljoner euro.

  • 2018 har Storbritannien 1422 öppna data-publicister och 45 000 dataset.

Om vi härleder detta och försöker förstå vad som faktiskt lagt grunden för denna tillväxt av företag så finns initiativ som kan jämföras mellan Sverige och Storbritannien. Politiker, institutioner och offentlig sektor i Storbritannien har hela tiden varit tillmötesgående till, och drivande av öppna data och det är nog här vi finner den största skillnaden mot Sverige. I och med att de i Storbritannien redan från början har agerat på insikten om värdet och vikten med ett bra arbete gällande öppen data så kan landet nu skörda resultaten från det.

Självklart genomgick även Storbritannien en beredande fas för hur arbetsprocesser gällande öppna data ska utformas och hur man ska hantera hinder smidigast. Genom att beskriva sina egna komplexa organisationer i form av ekosystem, kunde man lättare visa hur dessa ekosystem kan dra nytta av öppna data.

45.000 datamängder  > 1.600 datamängder

Om vi tittar på antalet datamängder som finns publicerade i Storbritannien och Sverige så ser vi direkt att Storbritannien har en accelererande ökning av öppna data. Sverige startade fyra år senare och har en i princip linjär publicering.

Nästan alla offentliga organisationer i Storbritannien publicerar data, totalt 1 422 av de ca 1 600 som bör publicera. Jämförelsen med Sverige är slående. Idag har vi 36 svenska organisationer som tillhandahållit data av totalt ca 660. Endast 25 av de 36 organisationerna gör sina egna publiceringar.


Publicerande offentliga organisationer oh antal publicerade dataset

Vänster: Illustration av antalet publicerande offentliga organisationer i Storbritannien jämfört med Sverige. Höger: Antal publicerade dataset i Storbritannien och Sverige.

270 identifierade användare av öppna data i Storbritannien år 2015

Ett mått på utveckling är antalet aktörer som faktiskt använder öppen data för sin verksamhet. 2015 gjorde Open Data Institute, ODI, en analys och kunde redan då lista 270 företag och organisationer som använde öppna data för sin verksamhet. Då fanns ca 18 000 datamängder tillgängliga. Av de 270 var det över 130 som hade startats efter lanseringen av data.gov.uk. Det finns alltså ett flertal företag som inte skulle existera utan tillgång till offentlig data. Motsvarande statistik över användande har vi ännu inte funnit i Sverige.

Barriärer och hinder i Sverige

I själva verket har vi i Sverige redan alla pusselbitar: Regeringen har en uttalad vilja, vi har en lag om tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppen data, PSI-lagen. Vi ligger långt fram när det gäller teknisk innovation och svenskarna är dessutom erkänt duktiga på att både ta till sig och använda ny teknik. Tillsammans med en väl utbyggd digital infrastruktur och en historiskt lång offentlighetsprincip ser allt bra ut.

Men trots det är fortfarande majoriteten av all offentlig myndighetsdata bakom lås och bom. Hur kommer det sig?

Vi tror det beror på flera skäl

  1. Myndigheternas bristande kunskap om öppna data vilket gör att medarbetare och tjänstemän känner sig osäkra och inte får tydliga uppdrag av ledningen att faktiskt börja. Med låg kunskap så överskattas också den arbetsinsats som krävs att påbörja arbetet.
  2. PSI-Lagens genomförande och uppföljning. Idag väljer aktivt många myndighetsledningar att inte uppfylla lagen genom att göra ingenting eller att bara göra mindre engångsinsatser.
  3. Myndigheternas uppfattning om var värdet av öppna data faktiskt finns, dvs ett gemensamt samhällsvärde. En myndighets uppdrag är väl definierat och det naturliga är att ta fram egna tjänster och kanske göra integrationer med andra myndigheter. Därför ifrågasätts av värdet att publicera då den egna organisationen inte “tjänar” på det dag ett.

Kontakta oss för att få hjälp att komma igång med publicering av öppna data.

Testa EntryScape Free och publicera dina första dataset enligt DCAT-AP idag!

Vad säger andra? – Open Data maturity index

Indexet visar att Sverige år efter år rankas kring plats 20 i EU. Vi har blivit förbättrat oss när det gäller kvalitet på data, metadata samt dataportal. Men vi har, år efter år, kvar samma brister inom styrning, policy och de delar som handlar om kännedom.

Utdrag ur Open Data Maturity Index 2018

Sverige kan komma ikapp på två år

Med samma relativa nivå som Storbritannien skulle Sverige ha 590 publicister (89% publicerade) och ca 19 000 publicerade datamängder. Om antalet aktörer skulle korrelera på samma sätt i Sverige som i Storbritannien så skulle det betyda att det skulle finnas 270 organisationer som använde öppna data för sin verksamhet.

För att Sverige ska komma upp i  89% som publicerar så innebär det 24 nya publicister varje månad i två år. Motsvarande för att komma upp i 20 000 datamängder är 760 datamängder per månad i två år. Är det möjligt att åstadkomma? Ja troligen.

Initiativ för att komma ikapp

Efter läsning av ODI och Open Data maturity index så går det inte att komma ifrån att den centrala styrningen och drivet kring frågan behöver förbättras. Våra förslag till centrala initiativ som kan öka medvetenhet och tryck:  

  1. Regeringsnivå. Upprepat lyfta fram samhällsvärdet av öppna data.
  2. Löpande statusrapporteringar över hela offentliga sektorn, “vem gör vad och hur mycket”
  3. Fokus på enkelhet. Enskilda organisationer bör starta med fokus på den data som de enkelt kan publicera direkt.
  4. Driva på gemensamma datamängder. Tala om hur de ska publiceras och börja med transparens som motiv t. ex. data om inköp, upphandlingar eller diarier.
  5. Praktiskt angrepp. Utbildningar och workshops till myndigheter fria att delta i med motprestation att göra faktiska publiceringar.

Mätning och styrning

Med ett samband mellan användande och volym så är det rimligt att sätta kvantitativa mål i fokus först. Två volymmål är naturliga, antal publicister samt antal datamängder.

Summering

Genomgången ovan och jämförelsen med Storbritannien ger oss skäl att tro att det finns en koppling mellan mängden öppet publicerad data tillgänglig för fritt kommersiellt vidareutnyttjande, och ekonomisk tillväxt i användandet av data. Det finns även goda skäl att tro att uthållighet i publicerandet ökar vidareutnyttjandet av data.

För att Sverige ska få del av värden kopplade till öppna data behöver faktiskt publicering i volym av många myndigheter komma igång nu.

Kontakta oss för att få hjälp att komma igång med publicering av öppna data.

Testa EntryScape Free och publicera dina första dataset enligt DCAT-AP idag!

Några brittiska företag med tjänster baserade på öppna myndighetsdata

Airtext

airText från CERC environmental software and services, använder bla Londons väder samt luftkvalitetsdata och gör notifieringstjänster för t. ex. allergi-varningar.

airtext
airtext från CERC environmental software and services

Shoothill

Har utvecklat verktyget Gaugemap – där bland annat kartor finns för ökad förståelse kring översvämningar samt information om hur man kan minimera översvämningsrisker.

Landmark Analytics

Landmark® Analytics tillhandahåller fastighetsdata, analys och automatisk värdering på fastigheter. Deras kunder är både privata företag, banker och offentlig sektor. Data kommer bl.a. från fastighetsregister. Nedan ser du ett exempel på en rapport i form av heatmap för fastighetspriser.

Landmark Analytics heatmap med fastighetspriser
Landmark Analytics heatmap med fastighetspriser

Doorda

Doorda har utvecklat unika algoritmer som gör det möjligt för företag att navigera, ansluta till och utnyttja lokala och nationella myndigheters öppna data kombinerat med tredjepartskällor. De erbjuder en digital karta för medborgare att enklare komma åt information om sitt lokalområde – exempelvis över brottsstatistik, lokala nyheter, skolor, trafiksäkerhet och fastigheter.

Inte redo än?

Ta en titt i vårt whitepaper som ger en grundligare genomgång om vad som gäller inför uppstart av ett projekt. Ladda ned whitepaper ”Molntjänst eller egenutvecklad lösning för öppna data” här.

langsiktighet

Källor:

Gävle kommun och öppna data

Gävle kommun och öppna data

Gävle kommun har nyligen börjat publicera öppna data. Bland de datamängder som Gävle nu publicerar finns kommunens baskartor/primärkartor, skoldata för både kommunala och privata skolor samt olika nyckeltal. På kommunens webbplats har de dessutom publicerat alla öppna data på en inbäddad PSI-datasida. Vi fick en pratstund med Marie Nilsson som arbetar som digital strateg i Gävle kommun.

Hej Marie, vad är det du arbetar med?
Jag arbetar som programansvarig för Gävle kommuns digitaliseringsarbete, “Digital förnyelse”. Det innebär att vi driver och samordnar digitala initiativ som ger medborgare och företagare bättre tjänster och service. Vårt fokus är inte tekniskt utan snarare att utveckla nya och smartare arbetssätt för att skapa nya tjänster och för att optimera de vi redan erbjuder. Det här gör vi genom att utnyttja möjligheterna med digitalisering för att uppfylla medborgarnas krav och önskemål på kommunen.

Vad var anledningen till att ni började titta efter lösningar för publicering av öppna data?
Vi ville komma igång snabbt och tänka stort men börja smått. Vi tänkte att det var bäst att dra nytta av vad andra gjort så att vi slipper uppfinna hjulet igen. Vi ville helt enkelt fokusera våra resurser på rätt saker.

Marie Nilsson

Marie Nilsson

Hur kom det sig att Entryscape hamnade på listan över möjliga leverantörer?
Vi gjorde en omvärldsbevakning och hittade EntryScape som erbjöd en lösning vi tycker är bra. Särskilt som den också ger spridning till nationella och internationella kanaler. De här datamängderna är väldigt viktiga för Sverige. Vi vill vara transparenta och dela med oss av data vi har. Vi valde Entryscape för att den erbjöd en lösning som är enkel att hantera, både för publicering och förvaltning över tid.

Vad uppskattar du mest med införandet av Entryscape?
Jag tycker att det var värdefullt med en utomstående expert som delar med sig av erfarenheter från andra kommuner och myndigheter. Vi började med en workshop som snabbt fick alla våra medarbetare på banan.

För oss var det viktigt att komma igång snabbt. Vi har haft detta på agendan i en längre tid och när vi väl bestämde oss ville vi komma igång så fort som möjligt. Det finns nyttor redan nu men de stora nyttorna uppkommer ju framförallt när det är många kommuner i landet som publicerar öppna data.

Vad är resultatet så här långt?
Vi öppnade upp detta den 27 november 2018 (tre veckor innan denna intervju gjordes) och har inte marknadsfört det ännu. Hemnet har dock redan fått positiva reaktioner på att data om våra skolor nu visas i samband med deras bostadsannonser.

Har det funnits några överraskningar eller utmaningar under processen?
Nej inga stora utmaningar, det har generellt varit positiva reaktioner. I vissa fall har det varit lite bökigt att identifiera vem som äger olika data. Det har varit lite detektivarbete att hitta vissa informationsägare men alla har varit hjälpsamma och bidragit i arbetet.
Vad skulle du ge för råd till andra som ska göra samma resa som ni gjort?
Jag tycker att mycket handlar om att bevaka vad som händer i omvärlden och lära av vad andra har gjort. Det finns olika nätverk eller intresseorganisationer man kan engagera sig i. Arbetar man mycket med geografiska data, som vi har gjort, är t. ex. Geoforum en bra generell kanal.

Hur ser planerna ut för er nu?
Vi vill publicera fler datamängder. Vi har redan kandidater för detta men har ännu inte fattat beslut om vilka vi ska prioritera. Vi tänker också göra om vår nuvarande projektorganisation till en linjeorganisation för det fortsatta arbetet. Och så ska vi ju förstås informera kommunens medarbetare och medborgare om de nya tjänster vi erbjuder. Jag ser verkligen fram emot att få arbeta vidare med mitt uppdrag!

Vi tackar Marie och Gävle för att de vill dela med sig om sin väg till bättre service till kommunens invånare och ökad transparens med hjälp av öppna data. Vi önskar förstås också lycka till med det fortsatta arbete. Är du nyfiken på vad Gävle gjort så här långt? Här kan du se de datamängder som Gävle publicerar: https://www.gavle.se/service-och-information/om-gavle-kommun/oppna-data/

Kontakta oss gärna om du också vill komma igång med publicering av öppna data i din kommun eller myndighet.

Gävlestrand

Gävlestrand

Om Gävle kommun
Gävle är en residensstad vid havet med gemytlig atmosfär, stark utveckling och ett bra läge nära internationell flygplats och storstadsregion.

 

Från pergament och kartor till länkade data – 400 år av svenskt kulturarv nu tillgängligt för alla

Från pergament och kartor till länkade data – 400 år av svenskt kulturarv nu tillgängligt för alla

Riksarkivet i Stockholm är den myndighet som ansvarar för arkivverksamheten och arkivvården i Sverige. I exakt 400 år, sedan 1618, har myndigheten sparat och bevarat statlig information i omfattande arkiv. I den här bloggposten berättar Olof Karsvall, projektledare för Riksarkivets projekt TORA, om vägen från pergament och kartor till länkade, maskinläsbara och öppna data.


Olof Karsvall är doktor i agrarhistoria, en mångvetenskaplig forskningsgren som studerar jordbrukssamhället från dåtid till nutid. Agrarhistoria omfattar bland annat historisk bebyggelse och människors sociala och ekonomiska situation, deras förhållande till naturen, landskapet och samhället i stort. Olof har tidigare forskat vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) men har sedan ett antal år arbetat på Riksarkivet med att sammanställa och digitalisera de äldsta bevarade kartorna i Sverige (Sverige är unikt som det enda landet i världen med bevarade kartor över byar och gårdar från alla delar av landet).

“Att digitalisera historiska kartor är ett omfattande och tidskrävande jobb, berättar Olof Karsvall. “Originalmaterialet är skört, finns bara i ett exemplar och måste hanteras varsamt när det skannas in. Texten på kartorna från 1600-talet ska först tydas och sen transkriberas. När kartorna väl finns i ett digitalt format lägger vi det in i en databas med exakta koordinater”, fortsätter han. Databasen innehåller idag uppgifter om ca 15 000 byar mellan åren 1630-1700 och det läggs till nya efterhand.

Detalj från äldsta kartan över Gamla Uppsala från år 1640. Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0000145_00045

TORA-projektet

“Vår databas var till en början innehållsrik och strukturerad, men vi saknade möjligheten att länka andra typer av källor än kartor”, säger Olof. “Det var därför vi startade TORA-projektet och upphandlade MetaSolutions och deras molnverktyg Entryscape”.

Tusentals berättelser kopplas till kartorna

TORA är ett historiskt geografiskt register, helt baserat på öppna data. Tack vare tekniken med länkade data är det möjligt att koppla information om bl.a. händelser som utspelar sig under medeltiden till det digitala kartregistret, utan att behöva lägga samman de olika databaserna. “Ofta är det information om jordköp och marktvister”, säger Olof Karsvall. Uppgifterna som nu kopplas till kartorna kommer från Riksarkivets egna bokserie Det medeltida Sverige. I böckerna, som är ett referensverk till mängder av källor från medeltiden, kan man läsa om samhällsförändringar och människors levnadsöden genom historien.

Fortsättningsvis kommer nu andra historiska kulturarvskällor, som ligger spritt hos olika myndigheter och i privata forskningsdatabaser, länkas in i TORA. Vartefter fler databaser och register ansluts blir det enklare att forska och söka rätt på fakta eftersom information relaterade till historiska platser och byar finns länkat på samma ställe. TORA är dock inte bara till för forskare utan kommer också kunna användas för till exempel samhällsplanering, inom släktforskning eller som uppslagsverk för bibliotek och museer.

Teckning av Gamla Uppsala kyrka i Suecia antiqua et hodierna, Erik Dahlberghs stora planschverk från 1600-talet (här är länken till databasen på Kungliga biblioteket med mer information om bilden)

Ett brev på pergament, daterat den 23 januari 1388 (här hittar du själva registerposten som innehåller mer information om brevet).

Ragvald

Utdrag: “Ragvald i Gamla Uppsala, häradshövding i Ulleråkers härad, ger fasta på jord i Helleby i Bondkyrka socken, vilken Jöns Jakobsson, byman i Uppsala, sålt till hr Olof, kanik i Uppsala och kyrkoherde vid Bondkyrkan.”. Källa: Riksarkivet, SDHK 13383.

Betaversionen är redan uppe

Hittills har ca 24 000 byar och motsvarande enheter från 1600-talets kartor och medeltida källor länkats i Entryscape, vilket täcker cirka hälften av alla bebyggelser i Sverige under den här perioden. Projektet kommer i slutet av året att släppa en webbplats som är tillgänglig för alla, men redan nu hittar du en betaversion på https://tora.entryscape.net/wp. “Samarbetet med MetaSolutions har varit givande”, säger Olof. “Vi har lärt oss att publicera forskningsdata på ett nytt sätt, och har kunnat genomföra projektets mål, att skapa ett digitalt och länkbart register om Sveriges historiska byar”, avslutar han.

Gratis och fritt att använda

Att få tillgång till Riksarkivets information har tidigare kostat pengar för allmänheten och företag, men 2016 fick Riksarkivet i uppdrag från regeringen att öppna upp sin arkivinformation för villkors- och licensfritt vidareutnyttjande i enlighet med PSI-lagen (eng. re-use of Public Sector Information). I februari i år, lagom till 400-årsjubileet, släpptes så all digital arkivinformation helt fri.

TORA är finansierat av Kungliga Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond och förvaltas av Riksarkivet.

Vad kan man göra mer?

Med TORA som bas kan man enkelt länka och berika de historiska platserna ännu mer. Det finns redan ett antal register som har kopplingar till TORA. Tex har Riksantikvarieämbetet ett register på runstenar och kyrkklockor som både har relevant metadata och bra bildarkiv. “Ett sådant steg vore kul att se som fortsättning” avslutar Olof.

Har du också digitala samlingar du vill ha hjälp att sprida? Kontakta MetaSolutions här.

Här kan du läsa mer om hur Riksarkivet arbetar med öppna data och länkade data.

Vidare kontakt
Olof Karsvall, Riksarkivet, olof.karsvall@riksarkivet.se +46 104767186
Eric Hjelmestam, MetaSolutions, eric@metasolutions.se, +46 707213449

Öppna data i Göteborgs stad

Öppna data i Göteborgs stad

Öppna data i Göteborgs stad – från plan till verklighet

Case-overview-Goteborg

Införande av EntryScape Catalog för Öppna data i Göteborg

MetaSolutions är stolta över att leverera EntryScape Catalog som en tjänst till flera kommuner och städer. Genom att använda vår tjänst har alla lyckats publicera sina första dataset inom en dag. Läs mer hur Göteborgs stad lyckades genomföra en nyckelfärdig lösning för öppna data på mindre än en vecka.

Fyll i din e-postadress nedan för att ladda ned dokumentet (både svensk och engelsk text).